Halloj alla fina läsare så här på söndagkvällen! Hur har ni det? Jag vet inte ens var jag ska börja, men helt klart är att tiden snurrar på i dubbel fart verkar det som. Jag försöker balansera min tid mellan familj, vänner, jobb och lite mer jobb. Jag försöker hitta min väg framåt i vår nya koncern, med ny chef och en avdelning som utvecklas. Jag försöker umgås så mycket jag kan med barn och barnbarn och hjälpa dem på olika sätt. Jag försöker också att mentalt hitta verktyg för att komma ur min djupa fobi för möss så att jag kan bo hemma i vårt egna hus de veckor som Micke jobbar, men det går inte så himla bra. Jag är rädd och det tar all min energi.
Mitt i allt detta försöker jag också planera för att hitta tid och energi för det jag brinner för, som foto, bloggande, måla akvareller, läsa böcker och sjunga. Just nu har jag gjort ett inhopp i den kör jag pausat ifrån, och kommer vara med på årets julkonsert vilket är jätteroligt. Från och med i dag ska jag börja måla och läsa igen har jag bestämt.
Jag har varit på konferens och en föreläsning fångade mig direkt och den handlade om psykologisk trygghet. Det är något jag ska jobba på att hitta, både från mig själv och från andra runt om kring mig. Jag har börjat leta böcker och poddar som kan hjälpa mig framåt.
Det låter som att jag mår psykiskt dåligt men nej, det gör jag inte. Det finns däremot delar av mig som behövs utvecklas och det finns saker jag vill skapa tid för samtidigt som jag fortfarande har tid för jobb och familj. Det ska gå, det tror jag på.
Musfobin blir nog svår att rå på, men jag tar små steg framåt.
Men så.. nog om detta, även om jag tycker att det är viktigt med transparens och ärlighet i sociala medier istället för att bara visa allt det positiva och vackra. Livet är inte alltid en dans på rosor och man är inte alltid tillfreds med vad som händer och sker, men det som går att göra att göra sitt bästa och känna att man finns där för sig själv och för andra.
Nu har novent börjat och jag har plockat fram några ljusslingor och förra helgen köpte jag två fina ljushus som står på spiskransen. Nu ser jag fram emot en riktigt mysig november och december med familjemys, julmarknader, julfilmer och annat mys. I need it ❤️
Hipp Hurra för oss på vår 4-åriga bröllopsdag! Den firar vi på varsitt håll eftersom Micke är i Stavanger. Vi får fira en annan dag helt enkelt :-)…
Om bara alla myggor kunde hålla sig någon annanstans än på mina händer så kanske jag hade kunnat få ta lite fler bilder i skogen.. men nåja.. det var ju det där med de 99% av alla läckerheter som inte plockas i skogen. Det känns lite jobbigt att det bara ska förgås. Eller vad tycker ni?
Häromdagen var jag, Denise, William och min pappa ute i skogen för att plocka svamp och äta picknick. Det var jättehärligt och mysigt och även om myggorna tog kål på oss så var vi ute en bra stund och promenerade runt i skogarna och plockade kantareller.
Det finns mängder och åter mängder av bär och svamp som vi inte plockade av och jag börjar bli så där så att det liksom gör lite ont i magen när jag tänker på att det är gratis mat som bara står där och vill bli uppätna och använda i våra kök.. fasiken, tiden rinner ifrån mig.
Jag ser ju framför mig grytor med svamp i, svampsoppa, blåbärssylt, blåbärssaft, gelé, lingonsylt, äppelmos, äppelmust, äppelbitar, torkade äppelringar… listan kan göras lång på vad man kan göra med det som finns rakt framför näsan på oss..
Ge. Mig. TID. att gå i skogen, TACK!!
Efter att ha plockat svamp i ett par timmar så stannade vi vid bilen och åt picknick. Jag gjorde ett tappert försök att dricka min varma choklad sittandes på en sten.. men myggorna vann och vi alla satt till slut inne i bilen :-)
För att göra något med all svamp så blev det en familje-kräftskiva på kvällen där det fanns både kräftor, västerbottenpajer, bubbel, svamp och massa annat gott. Vi satt i vårt uterum tills natten kom smygande och det var så himla mysigt.
Jag hoppas innerligen hitta tid för att ge mig ut igen för att plocka av det som naturen erbjuder. I helgen kanske :-)
Nu börjar vår resa gå mot sitt absoluta slut.. sista dagen innan hemfärd tog vi oss till Smögen, för sen skulle vi göra en liten “avstickare” till Borås…
Något vi pratat om ända sedan förra sommaren är att om vi ska åka ner till västkusten så vill vi tillbaka till restaurang Röde Orm för att äta räkor. Sagt och gjort, när vi parkerat i Grebbestad så blev det en promenad ner till hamnen och vilken otrolig tur vi hade med vädret som sken från sin bästa sida och vi fick samma bord som mamma, pappa och jag hade förra gången och bordet bredvid. Semestergudarna är med oss ibland :-)
Vi satt med havet och segelbåtarna precis intill och solen lyste så där helt perfekt. Jag fick även denna gång en alkoholfri cider då de även i år inte hade alkoholfri cava. Nåja, det går bra med cider också när solen skiner så fint :-)
Våra älskade älskade ungar.. även om vi inte alltid tycker lika, är olika till sättet och har olika syn på saker så är vi enormt sammansvetsade, umgås väldigt ofta och finns alltid där för varandra.
Förra gången vi var på Röde Orm så fick vi stora tallrikar med skålar med räkor i, skålar med aioli och mycket bröd. På tallriken låg det även lösa räkor som inte fick plats i skålen. Riiiiktigt så fint var det tyvärr inte i år. Nu fick jag en skål med räkor i där de även tryckt ner musslor och stora salladsblad. Vi fick en skål med aioli och en skål med några brödbitar på flera personer. Nu räckte räkorna väl nästan till ändå, men bröd och smör fick vi be om att få mer av då det tog slut väldigt fort.
Näe.. supersmarrigt som tidigare och sällskap och väder var magiskt, men servicen och utbudet.. skärpning till nästa sommar, tack!
William tyckte att vi var lite väl tråkiga som bara satt och satt och satt.. han fick tillåtelse att gå mellan borden om han gick precis intill staketet så han travade fram och tillbaka och hängde ibland över staketet och suckade tungt när vi inte ville gå vidare :-)
Efter några timmar på bryggan i Grebbestad traskade vi tillbaka till ställplatsen där det skulle vara stor eldshow. Den blev inställd kan vi säga, för vi hann tillbaka till husbilarna, hann få på oss regnkläder för att vara på säkra sidan under showen, gå 50 meter och sen vände vi snabbt och rusade tillbaka till bilarna för då öppnade sig himlen rejält. Jag har nog aldrig sett den mängden regn på så kort tid. Det fullkomligen dånade från himlen, och åskade rejält. Utanför husbilarna blev det som en sjö och vi var dyblöta ända in på underkläderna.
Det blev kortspel i husbilen istället, minst lika mysigt det.. även om jag som satt och tittade på och berättade sagor för William undrade om det var, som någon sa, kortspel eller inbördeskrig :-)).
Sol, värme och molnfri himmel är något vi saknat under vår tur till västkusten, men att vandra på den magnifika tjurpannan med en hotande åskhimmel är ganska maffigt…
En lördagkväll med sol, värme och inget regn är något vi verkligen inte har blivit överösta med den här semestern, men solklart var det på Annis 60-årsfirande. Det blev ett väldigt mysigt firande på landet!
Födelsedagsbarnet själv, eller birthday girl som det stod på hennes fina rosett :-). Annis stora passion är trädgård och blommor vilket märks i deras underbara trädgård. Jag tror att jag ska anlita henne som trädgårdsmästare här hemma så det blir nån ordning i vår trädgård. Anni strålade som en stjärna hela eftermiddagen och kvällen och det märktes att hon trivdes som fisken i vattnet med alla vänner och släktingar.
Det minglades för fullt, och vi alla fick gå tipspromenad med frågor om Anni och även om vi känt henne i flera år så gick vi bet på de flesta frågorna :-)). Men minglandet var trevligt, och det fanns gott om smarriga alkoholfria alternativ i flaskorna för oss som skulle köra bil efter firandet.
Dom här två, kusiner och två ordentliga bustroll, levde livet bland blommor, partytält och skogsdunge. Små skrapade knän, svettiga ryggar och smutsiga fötter vittnade om två riktigt fina sommarbarn.
Efter en stund så smög Emilia iväg (Emilia är Anni och Anders dotter och således Adams syster) och kom tillbaka gående med en väninna, båda spelandes på fiol. Anni fick en rejäl överraskning och blev alldeles tårögd. De båda spelade otroligt fint så där så man fick lite gåshud faktiskt. Vilket uppträdande!!
Mot kvällningen dukades det fram en helt magisk middagsbuffé med allt du kan tänka dig. JÄDRANS så gott det var!! Jag tryckte ner så mycket potatissallad och oliver som jag kunde innan det tog stopp :-).
Efter middagen blev det musikquiz och eftersom vi hade Adam med i vårt lag så kom vi tvåa, han är helt fenomenal på att känna igen musik. Det blev många gapskratt och lite pikar mellan lagen, så himla roligt. Vi gick även runt i trädgården och plockade körsbär, tittade på blommor och hur Anni planerat trädgården och när klockan började närma sig 21-tiden så åkte vi hemåt för att påbörja vår färd ner mot västkusten.
Stort stort TACK till alla inblandade och till Anni och Anders för ett magiskt firande. Jag hoppas att det nya fina växthuset som vi samlat till kommer att ge massor med glädje framöver.