Jisses, vad kallt det har varit i helgen, men så härligt när solen skiner! När vi vaknade i lördags morse så såg vi plötsligt att presenningen var borta över partiet med vår veranda och förstod att den nu var på väg att monteras, så vi klädde på oss och gick ut, precis lagom för att hinna se framsidan på verandan komma seglande genom himlen, hängande på en lyftkran.
Killarna som monterar huset är oerhört proffsiga och snabba. Det tog verkligen inte lång tid för dem att koppla dit verandaväggarna och nu kan man verkligen se formen av huset. Jippie!!
Våra grannars höga träd tar bort en del ljusinsläpp till vår tomt, men jag hoppas att vår- och sommarsolen sträcker sig högre upp på himlen och ger oss mer ljus. Huset blir precis så där klassiskt och lantligt som vi båda ville ha. Både grannar och andra bekanta som åkt på vägen som går en bit utanför åkrarna på baksidan av huset säger att det ser ut som att det huset alltid har stått där vilket är ett fint betyg, för då är det inte ett hus som sticker ut för mycket i en gammal by. Det smälter in vilket känns bra.
Lördagen spenderades med att grilla hamburgare ute i kylan (nej, vi åt faktiskt inomhus), Micke, Nathalie och Thomas drog el och isolerade garageväggarna och jag gjorde nog inte nåt vettigt alls förutom var ute och njöt av vintersolen. På kvällen åt vi middag hos Denise, Adam och barnbarnen och åkte hem när alla började somna i soffan :-).
