Category

Skog & Friluftsliv

Category

När vi fick frågan om att hänga med våra vänner Marika, Anders och deras barn till Säfsen ett par dagar så hoppade jag högt av glädje. Att få njuta av timmerstuga, skidåkning, god mat och framförallt mysigt sällskap.. det är väl livet :-)

Micke åker direkt från Norge och hit till stugan, och eftersom dottern i huset, Fanny, var rädd att jag skulle försova mig i morse (helt fel person att vara rädd för just det då jag vaknar typ före fem varje morgon *S*) så åkte jag hem till dem redan igår, innan vi skulle åka, och började myset där och sov sedan över i gästrummet. Där kunde jag ha stannat några timmar till för jag sov på den skönaste kudde jag känt på länge. En sån måste jag införskaffa!!!

I morse smög jag upp först av alla i huset och klädde mig i underställ, flätade håret och såg till att min lilla mini-ryggsäck var packad med det allra viktigaste till skidbacken, då vi skulle åka slalom direkt när vi kom fram. Efter frukost så packade vi in oss alla i bilen (jodå, trångt var det men det var bara mysigt) och susade iväg.

Efter ett par timmar hade landskapet ändrat sig rejält och även om inte Säfsen är en fjällanläggning så kändes det som vi var regelrätt i fjällvärlden. Efter att ha skottat och sandat för att ta oss in i stugan så packade vi snabbt in våra grejer, slängde på oss grejer för backen och snart satt vi i liftkorgen på väg upp på det lilla berget. Ett litet minuspoäng måste jag ge för servicen på sittliften. De var täckta av ett lager is och snö så det första som hände var att bli dyngblöt och iskall i rumpegumpen. Inte skönt!

Efter några åk så tog vi en fika på caféet och jag höll tummarna hårt för att skidboden skulle sälja hjälmfäste till min GoPro då det gått i två bitar, men sån tur hade jag inte tyvärr. Efter fikandet så fortsatte jag och Fanny att åka nästan till liftarna stängde medan Marika och deras son Nicke åkte och storhandlade till stugan. Vilken lyxsits.. jag fick stanna och fota, filma och åka skidor och slapp storhandlingen. Det är vänskap det *älsk på Marika*.

Nu sitter jag i stugan i underställ med trassliga flätor och trötta ben. Nicke surfar på sin surfplatta, Fanny står och gör hemmagjord pizza (jaaa, jag vet.. jag behöver inte laga mat heller!!!) medan Marika och Anders fortsatte motionsrundan med att ge sig ut i längdspåret i mörkret. Där går min gräns.. slalom kan jag susa iväg rejält nedför, men längdskidor är ju skvatt livsfarligt!!! Jag hoppas att min älskade sambo dyker upp snart också.

KRAM från en fullkomligt supernöjd tjej.
Och himmel.. jag höll på att glömma… följ mig gärna på Instagram där jag uppdaterar på Insta Stories hela resan :-)

 

När det är minusgrader, frosten biter sig fast i träden och snöflingorna singlar ner, då måste jag ut.. ut från lördags-slappandet, ut från ytterdörren och ut i skogen, om så bara för ett par timmar :-). Att få känna att nästippen blir lite rödrosig, fingertopparna är så där så man inte vill göra annat än stoppa ner dem i ett varmt bad och mössan kryper tätt inpå öronen.. då känns det bra!

 

Micke och jag packade ryggsäcken och kameraväskan och åkte till Bredsand som ligger några kilometer ifrån oss. Vi satt i bilen och funderade på om det fanns ved vid grillplatsen och vi beslutade oss för att åka ut på vinst och förlust och gissa om vi hade tur. Det fanns ingen ved men en familj som var på väg att åka hade inte hunnit släcka elden så vi fick glöd precis lagom för att grilla våra korvar. Till nästa gång lär vi ta med oss egen ved.

Vi är helt enkelt grill-rookies tydligen *fniss*

 

 

När vi var nära parkeringen på väg hem så bad jag Micke att ta några äkta “bloggbilder” på mig och lite måste man ju göra för konsten så jag drog i en av den gigantiska granens grenar och det kändes som att ALL snö hamnade innanför jackan :-). Kyligt!! Jag måste dock ge min älskling en stor eloge för han börjar bli en riktigt duktig bloggsambo-fotograf *S*. Stackarn, han är totalt ointresserad av fotografering och är en äkta Instagram husband, men nu plåtar han för min skull vilket hjälper mig massor!

Jag hade med mig drönaren igen för att öva lite till. Det tar lite tid men jag lär mig lite mer för varje gång, och eftersom Micke jobbar i Norge i veckorna så när jag gjort alla de där normala “måstena” så frossar jag i tips och trix på Youtube så en mer korrekt inställd drönare kan jag absolut inte ha i alla fall :-). Nu är det bara upp till mig själv!

Vi fick några riktigt härliga timmar vid sjön innan vi åkte hem och kröp upp i soffhörnet, Micke med sport på TV och jag med bildredigering.

En bättre lördag helt enkelt

 

 

 

 

I somras, när vi åkte vår långa roadtrip genom Sverige och Norge så var mitt egna lilla drömresemål Kebnekaise. På grund av fysik och andra mindre hinder så hade vi redan bestämt att inte ta oss upp på toppen av berget, men att vandra nere i dalen blev det bestämt att vi skulle göra.

Micke traskade på, och min mamma.. hon är sanslös på att gå. Det finns ingen som kan gå så obehindrat som henne, långt, kort spelar ingen roll.. och fort går hon. Vänder du dig om så har hon hunnit komma tre kilometer.. minst :-). Men hon är den bästaste mamman som finns, utan henne vore jag ingenting här i världen. Det finns alltid en kram, en stund att prata, om man inte har “tur” och får hjälpa till att rensa pelargoner! Min mamma är lika äventyrlig som mig och vill alltid “åka en sväng”. Mamma, du är min mamma!!

 

 

Vädret hade varit riktigt uselt de senaste dagarna så leden var väldigt lerig och ibland “sjöig” men vi trampade på glatt och njöt av de vackra färgerna och vyerna som låg framför oss hela tiden.

 

Min sambo är världens största retsticka och älskar att busa och jäklas, så att våga försöka ta en bild när han ska dricka vatten är som att be om att få en skopa iskallt vatten rakt i ansiktet *fniss*. Efter 30 år tillsammans så borde jag veta.. men tydligen inte :-)

 

 

Alltså min pappa, han är den bästa cowboy-äventyrare som finns. Han är en stor klippa och finns alltid där, men en stadig hand när något ska byggas, med goda råd när jag känner mig vilse och en varm famn att krypa nära en kulen kväll.. och så gör han de godaste varma mackorna som finns.. och kör husbil som ingen annan… ja, min pappa är bra han!!

 

 

 

 

Kebnekaises topp låg ibland molnen hela dagen, men det ger oss bara en anledning att åka tillbaka en annan gång, för det ska vi. Min sambo säger att vi ska gå hela vägen från Nikkaloukta, till fjällstationen och sen upp på berget. Jag själv som älskar andra saker också, jag tänker åka helikopter!!! Älskling, vi ses på andra sidan sjön :-))

 

Åhhhh.. att bara sitta där, småprata med mamma och ha det bra, det är livet. Eller hur var det nu? Drönaren halvt som halvt råkade köra rakt in i ett träd, myggorna var som ilskna mördarsvärmar och regnet skickade tunga droppar över oss. Det är det som är äventyr, eller hur?

 

 

Vid sjön Laddjujávri stannade vi länge, vi åt mat och njöt av utsikten. Solen tittade fram och det blev varmt och härligt.

 

 

 

Dags att traska tillbaka mot Nikkaloukta och husbilen som snällt väntat på oss hela dagen. De flesta tycker såklart att har man kommit till Nikkaloukta så är det för att klättra upp på toppen av Kebnekaise, men jag tycker att vi hade en helt fantastisk dag även på marknivå. Självklart hade jag också velat stå på toppen och se ut över vidderna, men vi var både för oförberedda, okunniga och hade inte den fysik som krävs.. och då är det bäst att inte ens försöka. Det finns fler dagar i livet och berget väntar så gärna.

Får du chansen att åka hit, så ta den! Och njut.

 

Vandra i Lofsdalen på Hovärken

 

Vandra i Lofsdalen på Hovärken

När vi åkte husbil genom Sverige och Norge så var ett par dagar i Lofsdalen ett måste. Ni som följt mig här inne vet att Lofsdalen betyder mycket för mig och min familj. På kvällen när vi kom fram så packade vi med oss fiskespön, ved, mat och kamera och gick genom skogen ner till en mysig liten vik där vi varit många gånger.

Vandra i Lofsdalen på Hovärken

 

Vandra i Lofsdalen på Hovärken

 

Vandra i Lofsdalen på Hovärken

Efter att ha ätit lite mat så somnade mina föräldrar i gapskjulet. Micke gick iväg med fiskespöt och jag med kameran. Efter det så plockade jag blåbär och umgicks med knotten och innan vi åkte vidare så satt vi bara en stund och njöt av vattnet med fjället i bakgrunden. En sån där äkta bättre kväll.

Vandra i Lofsdalen på Hovärken

 

Vandra i Lofsdalen på Hovärken

 

Vandra i Lofsdalen på Hovärken

 

Vandra i Lofsdalen på Hovärken

 

Vandra i Lofsdalen på Hovärken

När kvällen var på väg så tog vi oss till Västvallen där vi parkerade för natten. Pappa och jag gick och samlade nedfallna grenar för att hålla elden vid liv så länge vi bara kunde medan Micke fiskade i forsen och mamma satt och löste korsord vid elden. Till slut så var det så mörkt och ingen orkade hämta fler grenar till elden, då kröp vi motvilligt in i husbilen och ner under täcket.

Vandra i Lofsdalen på Hovärken

 

Vandra i Lofsdalen på Hovärken

 

Vandra i Lofsdalen på Hovärken

 

Vandra i Lofsdalen på Hovärken

 

Vandra i Lofsdalen på Hovärken

Innan vi lämnade Lofsdalen för den här gången så var vi tvungna att ta oss upp på Hovärken. Vi gick brant uppåt och när vi kom upp mot toppen så kom en rejäl hagelskur som övergick i ösregn, men på vägen ner såg det mycket bättre ut. Två fel blev det bara på den här färden upp och ner. Vi tog fel väg ner och fick halvt om halvt klättra på stenrös neråt och sen gå en bit tillbaka uppåt igen för att hämta husbilen. Det andra var att mammas mobil såg ut att ha simmat i regnet och den såg ut som ett akvarium och dog den berömda “fukt-i-mobilen-döden”. Attans!!

Tack för den här gången, bästa Lofsdalen!

 

Igår kväll var det äntligen dags att prova vår nya Muurikka som jag köpte på Outdoorexpertens kampanj. Vi åkte ut till våra vänner Marika och Anders och gick ut i deras urskog bakom huset och hittade en perfekt plats att skapa en ny grillplats på.

 

Wokad kyckling- och korvgryta i tunnbröd

Ingredienser:
Kycklingfilé
Grillkorv
Morötter
Lök
Majs
Körsbärstomater
Sockerärtor
Halloumi
Gröna urkärnade oliver
Cashewnötter
Tunnbröd
Färskost med pepparrot

Stek allt utom tunnbrödet och färskosten på muurikkan med lite olja.
Bred lite färskost på tunnbrödet och fyll med woken.

Njut :-)

Marika hade plockat med ingredienser för att göra grillade marshmallows med chokladkex, något som vare sig Micke eller jag har smakat. Micke hade lite problem med “kladdet” *fniss*

 

Vi satt länge i skymningen och pratade, skrattade, drack bubbel och hade det riktigt skönt och trevligt. TACK för en mysig kväll!!

 

Laga mat på fjället med muurikka

 

Laga mat på fjället med muurikka

 

Laga mat på fjället med muurikka

Sista dagen på vår härliga träff med Kvinnliga äventyrare så åkte vi till Fröå gruva, vandrade en kort stund och sen kom vi fram till den fina lilla timmerstugan där vi skulle få lära oss att laga smarrig utemat med Katrin, som jag för övrigt klickade direkt med, som brinner för att laga mat utomhus, oavsett väder, temperatur eller andra förhållanden.

Anna Larsdotter och tre arbetskamrater färdades till en sommardag 1744 till arbetet i Huså. Vid fäbodarna i Fröå stannade de för rast varpå Larsdotter tog med sig några stuffer av kopparmalm. Dessa visade hon för inspektorn Anders Floor. Floor började därefter bryta malm i Fröå och efter något år hade man färdigställt den första anordningen för att kunna nyttja vattendraget till gruvan.
För att hålla kvar arbetare i den hårda fjällmiljön lät gruvbolaget vid Fröå bygga torp åt gruvfamiljerna, som också fick förfoga över 3-4 tunnland jord så att de kunde hålla ko, får och get. Vidare hade de anställda femdagarsvecka, detta för att få tid att sköta de små jordbruken.
Gruvdriften pågick under fyra perioder. Mellan dessa perioder bodde gruvarbetarna kvar i torpen under förhoppning att få fortsätta arbeta i gruvan om gruvan öppnades igen.

Källa: Wikipedia

Laga mat på fjället med muurikka

 

Laga mat på fjället med muurikka

Helgens anordnare, Emelie från Morakniv och Angeliqa från Vandringsbloggen. Tack för en helg jag kommer att minnas länge!

Laga mat på fjället med muurikka

 

Laga mat på fjället med muurikka

 

Laga mat på fjället med muurikka

 

Laga mat på fjället med muurikka

Min SUPERSMARRIGA förrättsmacka.. grillat bröd med brieost, grillade nötter och päronskivor. Hur gott som helst!

Laga mat på fjället med muurikka

 

Laga mat på fjället med muurikka

Att laga mat utomhus är för mig helt förknippat med att grilla korv. När vi var ute på vår husbilstripp så grillade vi en laxsida på halster och lite halloumi, och det var verkligen extra för att vara oss :-). Så att få följa med Katrin ut och lära sig laga mat var något jag verkligen var jätteförväntansfull över.

Kvällen innan vi skulle iväg så fick vi en varsin instruktion på råvaror som vi skulle få plocka med oss ifrån frukostbuffén på hotellet. Det var lite tomater, päron, nötter, frön, brieost, grönsaker och lite annat smått och gott. Vi samlade därefter in oss i bilar och åkte till Fröå gruva där vi fick vandra omkring på egen hand en stund medan Katrin förberedde sig. Över fjällen låg regnmolnen tunga och regnbågen kom och gick under tiden. Vi fick ett par skurar över oss men inget som var störande. Vi vandrade runt och hälsade på får och hästar i hagarna, men sen var det dags att samla ihop sig.

Katrin berättade att vi skulle göra trerättersmiddag och alla fick olika uppdrag. Jag är som sagt ingen duktig kock så jag tog an mig uppdraget att skära päronskivor till förrätten. Sånt passar mig bra :-). Att stå ute när regnet droppar på händerna och äta en varm smörgås är som balsam för själen.

Meny

Förrätt: Grillad smörgås (som var smörad på båda sidorna) med grillad nötblandning, brieost och päronskivor

Huvudrätt: Wokade grönsaker och rökt lax med pepparrot och färskost i tunnbröd

Dessert: Grillad blodgrape och kiwi med smält vit choklad

 

Nu var vi nästan 30 personer som skulle grilla och förbereda så det blev lite smått rörigt men alla var supernöjda, mätta och belåtna och jag inser att ovanstående meny kommer jag att spara och göra tillsammans med mina vandringskompisar för det var omåttligt gott. Sällskapet, stämningen, värmen från elden.. allt bidrog till en toppendag!!

Vill du ha fler tips på matlagning utomhus så måste du följa Katrins blogg!!

Jag vill be om ursäkt för bildkvaliteten i detta inlägg. Av någon mystisk anledning så är alla bilder från denna dag korrupta på min hårddisk, så jag har fångat upp några av bilderna från dagen som jag hade lagrat i mobilen, men de är av väldigt låg kvalitet. Dock vill jag ändå visa er vilken härlig och tuff dag jag hade!!

 

När Lena och jag vaknade upp och tittade ut genom hotellfönstret så är den där, den där vyn som är oslagbar när en bor på Holiday Club i Åre. Åresjön med de majestätiska träden som tornar upp sig mot bergssidorna. När två kanotister paddlade förbi så kände jag en enorm frihetskänsla i hela kroppen. Jag måste verkligen prova på att paddla.. SNART!!

 

 

 

Vi hade börjat dagen med workshops i både Lifecoachning och Fotografi, som dessutom innehöll praktiska övningar. Mycket bra föreläsningar och övningar. Efter det så gick vi en halvdags vandring upp på Totthummelns topp där vi njöt av utsikten och vi satt där i godan ro och tittade på regnskyarna i fjärran, som sedan, precis när vi äntligen skulle äta den goda smörgåsen vi fick med oss, sköljde över oss en stund innan solen tittade fram igen. Vi gick omkring där uppe och fotade, pratade, njöt av utsikten, tittade på alla omogna hjortron som lockade till att plockas, innan vi gick nerför det branta berget igen.

Med kvinnliga äventyrare på Totthummelns topp i Åre

Det står på många websidor att Totthummeln har en försiktig stigning, och det beror nog på kondition och allt det där, för jag tyckte att det var en inte alls så försiktig lutning, det gick uppför i princip hela vägen upp, så jag muttrade lite för mig själv men upp kom jag och det var värt hela grejen. Då måste jag få känna mig lite cool :-)

 

 

 

På kvällen var det återigen dags att njuta av en fantastiskt god middag på restaurang Grow inne på Holiday Club. Vegetarisk mat är så hiskeligt gott när en får det ute. I like it!! Att sitta i brasans sken och njuta med härligt sällskap är inte direkt fel :-).

Som sagt, återigen, sorry för kvaliteten… jag har inga vackra naturvyer att visa alls för dom bilderna är försvunna för alltid, så de får sitta kvar i mitt huvud tills nästa gång, men jag hoppas att ni har fått en liten glimt av hur härligt det har varit att umgås med tjejerna i Kvinnliga äventyrare. Bilder från vår sista dag kommer också såklart inom kort!

Med kvinnliga äventyrare på träff på Holiday club i Åre

 

Med kvinnliga äventyrare på träff på Holiday club i Åre

När Lena och jag kom fram till hotellet efter att ha skumpat runt i en sovvagn med SJ över natten så var vi oändligt glada att vi kunde checka in redan på morgonen. Så himla skönt att kasta av sig väskorna och få bara slöa en stund. Meddelandet som väntade oss i den coola hotellfoajén kändes verkligen riktat till oss :-)

Med kvinnliga äventyrare på träff på Holiday club i Åre

Det ska väl synas att det är två friluftstjejer som har anlänt!! Tre väskor.. japp, Lena kör dubbla vandringsryggor, jag var lat och körde resväska.. men jag måste tipsa om min lilla ryggsäck som är perfekt för mig som är kort och kurvig. Jag köpte min på annons, men den finns på Outdoorexperten som jag gärna tipsar om för deras service är fantastiskt bra. Tillbaka till väskan, den är superlätt, ergonomiskt jättebra och rymmer mycket. Rekommenderas varmt!!

Med kvinnliga äventyrare på träff på Holiday club i Åre

 

Med kvinnliga äventyrare på träff på Holiday club i Åre

 

Med kvinnliga äventyrare på träff på Holiday club i Åre

Efter att ha vaknat till liv så tog vi med oss kamerorna och gick en promenad runt Åre torg och hamnade till slut i kabinbanan upp på Åreskutan. Vi var inte direkt rätt klädda för en toppvandring utan blåste omkring en stund på klipporna vid kabinbanans station, fotade lite och njöt av utsikten innan vi åkte ner igen.

Med kvinnliga äventyrare på träff på Holiday club i Åre

Väl nere så gick vi till välkända Åre creperie & logi och åt varsin galette. Det går inte att motstå kombinationen av tomater, fetaost, pinjenötter och pesto. MUMS!!!

Med kvinnliga äventyrare på träff på Holiday club i Åre

Efter att ha väntat hela dagen så var det äntligen dags att få träffa resten av de kvinnliga äventyrare som anmält sig till eventet. Vi fick en episk middag med fjällröding som huvudrätt, och många glada skratt med gamla och nya vänner gjorde kvällen till en succé.

Jag är alltså i Åre på träff med nätverket Kvinnliga Äventyrare som jag är ambassadör för. Det är ett privilegium att få hjälpa till att inspirera kvinnor (och män, barn, gamla och unga förstås) att komma ut i naturen på det sätt som passar en bäst. Jag själv är inte mycket för att vandra superlångt med tung packning, men älskar skog och natur och bara att vistas där gör underverk för kropp och själ. Något som lockar mig är att prova på att paddla kanot, men vi får väl se om jag vågar, och om min älskade sambo är lika sugen på den idén :-).

Kika gärna in på min Instagram där jag lägger ut bilder under helgen, och filmer på Instagram stories.

En promenad runt Dyarna i Enköping. Motiverat av Vandringsbloggen samt Kvinnligaäventyrare

Ibland kan det vara väldigt svårt att få till en kompisdejt, även om vi bara bor 2 km gångväg ifrån varandra, men igår blev det äntligen av. Jag åkte hem till Lena och vi packade ihop oss, svingade på promenadskor och gick först och köpte varsin sallad och dryck, sen travade vi iväg mot Dyarnas vandringsled. Vädret var verkligen toppen, även om det hängde lite mörka moln ovanför oss.

En promenad runt Dyarna i Enköping. Motiverat av Vandringsbloggen samt Kvinnligaäventyrare

 

En promenad runt Dyarna i Enköping. Motiverat av Vandringsbloggen samt Kvinnligaäventyrare

Att ha hittat en kompis som är både natur, vandrings, foto och bloggintresserad.. det är liksom så enkelt att umgås då :-)

En promenad runt Dyarna i Enköping. Motiverat av Vandringsbloggen samt Kvinnligaäventyrare

 

En promenad runt Dyarna i Enköping. Motiverat av Vandringsbloggen samt Kvinnligaäventyrare

Gröngarnsåsen är ett trivsamt strövområde på gångavstånd från Enköpings centrum. Själva åsen är täckt med skog och rik på stigar. Från Himlabacken får du utsikt över Dyarnas strandängar. På ängarna häckar många fåglar, och höst och vår rastar flyttfåglarna. Går du ut en vacker majkväll kan du få höra näktergal och annan exotisk fågelsång. Ströva runt på stigar, långa spänger och promenadvägar. Du kan gå en rundslinga i området på 2-3 km.

Det finns tre parkeringsplatser i området. En spång leder över våtmarken. I norra Dyarna finns en bred brygga som gör det möjligt att köra rullstol till en utsiktsplats vid ån. Från lasarettet leder en stig upp till Himlabacken. Söder om Dyarna finns ett fågeltorn.

Källa: Upplandsstiftelsen

En promenad runt Dyarna i Enköping. Motiverat av Vandringsbloggen samt Kvinnligaäventyrare

 

En promenad runt Dyarna i Enköping. Motiverat av Vandringsbloggen samt Kvinnligaäventyrare

 

En promenad runt Dyarna i Enköping. Motiverat av Vandringsbloggen samt Kvinnligaäventyrare

Vi satt länge länge i solen nere vid vattnet, bland vassen som vajade i vinden, och pratade om allt mellan himmel och jord. Det diskuterades kärlek och vad som gör att den håller eller inte håller, tågresor, kameror, bloggvisioner, jobb och förstås semesterplaner då ingen av oss startat vår sommarsemester ännu :-)

På vägen tillbaka passerade vi hamncaféet i Enköping och från den här vinkeln så ser det så idylliskt ut. Tyvärr har vi ett stort värmeverk om vi hade blickat lite mer åt höger, men det gör vi inte *S*. Jag rekommenderar varmt ett besök på restaurangen, maten är suverän!!. När vi kom tillbaka hem till Lena igen så bjöd hon på hemmagjord glass och en stor kopp te. MUMS. Vi avslutade kvällen med att boka tåg upp till Åre i mitten av augusti då Kvinnliga äventyrare har en stor träff. Nu har vi en hel gemensam helg att se fram emot *tjohoo*

Efter jobbet idag så möttes jag och Lena på Outdoorexperten i Västerås där vi tittade på friluftsprylar. Vad jag fick med mig hem därifrån får ni se inom kort :-). Don’t you just loooove cliffhangers :-)). Vi åkte sedan vidare till XXL och tittade vidare innan vi satte kursen mot Vedbobacken för vandringsträff.

Mejsan visar upp sina fina kåsor som hon säljer och Lena måste såklart visa vad hon gör på sociala medier!

 

 

Efter att ha lämnat kvar Mejsan, som inte får vandra, och någon till vid grillplatsen så vandrade vi iväg och gick ganska precis en timme. Väl tillbaka så åt vi sallad, grillad korv med tunnbröd och fick jättegoda jordnötskakor av en deltagare. Efter att ha smält maten så gick Lena och jag upp på toppen av Vedbobacken. Den är inte lång men riktigt brant på vissa ställen. Väl uppe var det en härlig utsikt över Västerås!!

I Vedbobacken kan du åka skidor och pulka på vintern, det finns 5 nedfarter i olika svårighetsgrader, och nere vid parkeringen finns café och skiduthyrning. På sommaren kan du vandra runt och upp eller åka downhill. Nere vid foten av backen finns grillplats. Mycket bra utflyktsmål med familj eller vänner.

 

Jag och Mejsan ( Foto: Lena Edenvin, Gott för själen )

 

Vi satt en stund och pratade om allt mellan himmel och jord, tittade på när det täljdes hästar och hade det bra. När regndropparna började hänga lite väl tungt så drog vi oss hemåt igen och jag måste säga att det här var en mycket bra energipåfyllnad. Stort TACK för en trevlig kväll :-).