Category

Skog & Friluftsliv

Category

Den djupa ravinen har skapats av Örsundaån som skurit sig genom Enköpingsåsen. Dalsidorna sluttar 20 meter brant ner mot den slingrande ån. Här omsluts du av mörk och frodig grönska – det är så nära djungel man kan komma på våra breddgrader.

Reservatet lockar främst med sitt säregna landskap och sin sällsynta flora – hela vägen från åsens rygg ner mot den slingrande ån i ravinens botten. Om du besöker området på våren möts du av ett överflöd av vårblommor. Redan i april blommar den väldoftande tibasten med rödvioletta blommor på bar kvist. Senare täcks marken av blåa och vita små sippor och genom den skira lövskogen hörs kvittrande svarthättor och grönsångare.

Med lite tur kan du även få syn på den sällsynta kungsfiskaren. Den lilla fågeln hittar här idealiska boställen – den har en förkärlek för sandbrinkar som stupar rakt ner i ett vattendrag. Det är lätt att utforska åsen och ravinen på de markerade stigarna.

Nere i dalgången är det fuktigt och på flera ställen bubblar små källflöden upp ur marken som bidrar till den artrika grönskan. I botten på ravinen trivs bland annat den stora ormbunken strutbräken men också det sällsynta gräset storgröe.

Alla vi som besöker Hårsbäcksdalen är tillfälliga gäster. Tänk på att följa de regler som finns för att skydda djuren och växter i denna skyddade natur.

Källa: Länsstyrelsen

 

Att bara trampa på en liten stig och sedan njuta av forsens brus.. ja, det räcker gott.

 

 

 

Min upptäckarlust har absolut kommit ifrån mina föräldrar. Det känns som att jag är uppfostrad att tycka om att vara i naturen, njuta av tidiga morgnar i ett alldeles för varmt tält eller tassa på daggvåta gräsmattor på en naturrastplats. Jag har också alltid älskat utflykter, korta som långa, och mina föräldrar har verkligen det i sig även nu när jag är vuxen. Det passar mig utmärkt när jag har en tråkig kväll och båda barnen har sitt liv och inte tid eller lust att hänga med mamma :). Då hänger jag på när mamma får ett infall och vill åka och titta på vitsipporna och köpa en glass.

En långpromenad i Hårsbäcksdalen i solnedgången var precis vad jag behövde en kväll.

Vilken helg vi har haft! Häng med neråt och se vad vi har haft för oss!

 

Redan i torsdags vid lunch så hade vi i princip bestämt oss för att köpa en ny husvagn men vi var inte helt nöjda med den rabatt de kunde ge oss, så det var en liten gnagande känsla i kroppen att vi kanske tog förhastade beslut. Jag tog då en snabb titt på Blocket.se och samma morgon hade det lagts in en annons om en bara 3 år gammal vagn som var identisk med den vi planerat att köpa. Denna var dessutom i princip helt oanvänd och stått i en carport i ett par år utan att bli använd. Var det vår chans? Priset var mycket bra, och tillbehören var värda mycket pengar. Kunde det vara så bra, eller var det för bra för att vara sant?

Nåväl, i fredags så slutade jag tidigare och vi åkte ända ner till Skövde på vinst och förlust och tittade på vagnen. Ägaren och hans fru bjöd in oss på fika i solen medan vi väntade på att det var dags att åka med vagnen för besiktning. Så himla mysigt och hemtrevligt!

Mot kvällningen var det dags att besikta, gasoltesta och fukttesta vagnen då det inte var gjort sedan vagnen var ny. Vi satt hos bilprovningen och höll tummarna så hårt som vi bara kunde, och efter en timme kunde vi rulla därifrån med en helt godkänd husvagn.

Vi skrev alla papper, betalade och började rulla hemåt, med vår fina fina husvagn hängandes bakom bilen. Yaaaay!!

Ni kommer att få hänga med oss på vårt husvagnsliv så många gånger framöver så jag besparar er fler bilder än de ovan :-).

 

Sen blev det lördag. Micke åkte och spelade innebandycup i Västerås med sonen medan jag mötte upp vännerna Marika, Anders och barnen för att följa med på deras husvagnsjakt. Hos husvagnsfirman mötte vi även Johanna och barnen. Förhoppningsvis så kommer vi alla att kunna åka iväg någon helg ihop. Även Mickes bror Stefan med familj och 3 av mina kusiner har husvagn så jag hoppas på massor med kul framöver :-).

Mot kvällen så bjöd Marika och Anders oss på “en enkel” middag. HIMMEL så gott det var med grillad lax, kallskuret, jordgubbar, bubbel och massor med gott. Efter flera härliga timmar med diskussioner om allt mellan himmel och jord så somnade jag sittandes med huvudet mot Mickes axel så då susade vi hemåt och slocknade direkt.

 

 

Söndagen började med en morgontur till skogen med Johanna. Vi luftade macro-objektiven och gick lös på alla blåsippor och vitsippor i ett par timmar och avslutade med en kort promenad i skogen och vid dyarna i Enköping. Så himla mysigt!

Nu är det söndag kväll, sonen klev precis in genom dörren och vi två ska glo på TV-serier medan Micke sitter i bilen på väg tillbaka till Oslo för veckans jobb. Det har varit en helt fantastiskt perfekt helg och jag är 100% fylld av vänskap och positiv energi.

Tjingeling alla fina läsare!
Idag kommer förmodligen det sista vinterinlägget från mig. Som det ser ut så är skidsäsongen över, om inget oförutsett händer, och våren och påsken är på väg att ta över. Men innan jag låter er slippa skidåkning så vill jag bjuda på en rejäl bildserie från vår familjehelg i Vemdalsskalet.

Weekend med familjen i Vemdalsskalet med stuga hyrd av Skistar

 

Weekend med familjen i Vemdalsskalet med stuga hyrd av Skistar

Om du är sugen på att hyra en stuga för 6-8 personer i Vemdalsskalet så rekommenderar jag att titta på den här som hyrs ut av Skistar.

Weekend med familjen i Vemdalsskalet med stuga hyrd av Skistar

 

Weekend med familjen i Vemdalsskalet med stuga hyrd av Skistar

Värsta skidmodellen, eller vad säger ni *fniss fniss*

Weekend med familjen i Vemdalsskalet med stuga hyrd av Skistar

På vägen upp så stannade vi vid rastplatsen före Leksand där det står ett gammalt skepp, en rastplats vi ofta stannat på. Lite ny energi i magen, sen så for vi vidare mot Vemdalsskalet och stugan som vi hyrt via Skistar. Stugan var supermysig och passade våra behov utmärkt. Jag skulle inte ha något emot att bo där igen, fast då skulle jag nog vilja att den var lite mer utrustad. En potatisskalare vore ju inte dumt :-).

Weekend med familjen i Vemdalsskalet med stuga hyrd av Skistar

Min färgglada familj (förutom kvinnan i vitt-rött) på väg nerför fjället.

Weekend med familjen i Vemdalsskalet med stuga hyrd av Skistar

Han, den där för tillfället otäckt orakad, som jag älskar så mycket. Det där leendet..

Weekend med familjen i Vemdalsskalet med stuga hyrd av Skistar

Andra dagen så åkte Micke, jag, Denise och Thomas slalom hela dagen och till lunch kom mina föräldrar och Adam upp med sittliften till toppstugan där vi åt lunch tillsammans. Det var jättemysigt!! Tyvärr så gick vår åkning nerför igen lite illa för Denise som vred sitt ena ben och fick så ont i fotleden att hon fick åka skoter nerför fjället och då var hennes skidkarriär över.. ja, i alla fall för den här säsongen :-).

En stor stor eloge till Skistars personal som dels kom åkande och stannade hos Denise, såg till att hon mådde bra och tillkallade skoterassistans.

Weekend med familjen i Vemdalsskalet med stuga hyrd av Skistar

 

Weekend med familjen i Vemdalsskalet med stuga hyrd av Skistar

Om och när min pappa inte lyckas få eld i en kamin.. då lovar jag att verkligen ingen lyckas. Brrr, kallt kallt!

Weekend med familjen i Vemdalsskalet med stuga hyrd av Skistar

 

Weekend med familjen i Vemdalsskalet med stuga hyrd av Skistar

 

Weekend med familjen i Vemdalsskalet med stuga hyrd av Skistar

Nästa heldag spenderades ute på Vemdalsfjället åkandes på snöskoter. Vi åkte upp på kalfjället och det var vitt exakt överallt. Det enda vi kunde se var de röda skoterkryssen och tur var väl det, annars hade vi nog åkt runt där än i dag :-). Vi stannade till vid en liten raststuga och åt lite fika och försökte värma oss men vilka skills vi än plockade fram så gick det inte att få fyr i kaminen så vi fick hoppa oss varma innan vi åkte vidare.

Vi som har åkt skoter i Lofsdalen i många år var överens om att skoterlederna som vi blev skickade till var inte de bästa. Vi åkte en lång tid längs kraftledningar, längs landsvägen och sen direkt på kalfjället. Att få åka i de lite mer öde skogslederna saknade vi, men jag gissar att om man bor i Vemdalen så känner man till andra mer vackra leder.

Weekend med familjen i Vemdalsskalet med stuga hyrd av Skistar

 

Weekend med familjen i Vemdalsskalet med stuga hyrd av Skistar

Varje kväll så lystes skidbackarna upp utanför vårt stugfönster och det var så mäktigt att stå där och titta ut på de nypistade backarna.

Vi avslutade helgen med en fika, sen fick jag lov att pussa på min sambo innan han åkte tillbaka till jobbet och hans lilla rum i Oslo, och vi andra åkte hemåt. Det var en riktig toppenhelg och jag hoppas innerligen att vi kommer iväg på en weekend även på nästa års vårkant.

 

 

Om du planerar att åka skidor i Trysil så kommer du hitta ett riktigt mäktigt skidsystem med flera olika områden. Vid Högegga är det svarta backar, och vid Skihytta, Turistcentret och Högfjällscentret är det blandat med röda, blå och gröna backar. De gröna backarna är långa och flacka och sköna att bara glida fram i. De blå ger lite mer fart och vill man så kan man stå på rätt rejält tycker jag. Åka rött är inga problem om du vill ha hög fart och de svarta är en rejäl utmaning.

Här kommer lite kort info om vad du hittar i Trysil:
» 68 nerfarter
» 30 liftar
» Snowpark
» Barnområde
» Kvällsåkning
» Flertalet restauranger

 

 

 

Att åka upp på toppen och njuta av utsikten över fjällvidderna, det är något som jag fastnar allra mest för :). När det börjar suga i tarmen så rekommenderar jag varmt att åka till Skihytta och sitta utomhus och äta den goda gulaschsoppan som serveras i en halv Kneipp-limpa.

Jag vill tillbaka snart igen :-)

Idag tänkte jag bjuda er på en bildbomb ifrån två fantastiskt härliga dagar på Trysilfjället. Några bilder är tagna med GoPro Hero 6 men de allra flesta är tagna med Panasonic Lumix GX8 och Panasonic Leica 15mm/1.7. Håll till godo :)

Weekend i Trysil med Gopro hero 6 och Lumix GX8 och Leica 15mm som ambassadör för Kvinnliga äventyrare

 

Weekend i Trysil med Gopro hero 6 och Lumix GX8 och Leica 15mm som ambassadör för Kvinnliga äventyrare

Att ha förmånen att få åka till fjällen en weekend på vårkanten med jobbet är 100% lyx och jag är oändligt tacksam. Även i år gick resan till Trysil i Norge och döm om vår lycka när vi vaknade upp och seglade ut till liften på morgonen och solen lyste starkt på de -21 graderna som gjorde landskapet kyligt vackert.

Weekend i Trysil med Gopro hero 6 och Lumix GX8 och Leica 15mm som ambassadör för Kvinnliga äventyrare

 

Weekend i Trysil med Gopro hero 6 och Lumix GX8 och Leica 15mm som ambassadör för Kvinnliga äventyrare

Foto: @Elin von Schoting. Supersmidigt att ha kameran hängande i ryggsäcksfästet på bröstet med en karbinhake. Lätt att stanna och plåta!!

Weekend i Trysil med Gopro hero 6 och Lumix GX8 och Leica 15mm som ambassadör för Kvinnliga äventyrare

 

Weekend i Trysil med Gopro hero 6 och Lumix GX8 och Leica 15mm som ambassadör för Kvinnliga äventyrare

Efter ett par kyliga åk var det dags för förmiddagsfika i restaurangen vid Knettsettra. Lite varm choklad och en muffins, det gör underverk för en frusen kropp :-).

Weekend i Trysil med Gopro hero 6 och Lumix GX8 och Leica 15mm som ambassadör för Kvinnliga äventyrare

 

Weekend i Trysil med Gopro hero 6 och Lumix GX8 och Leica 15mm som ambassadör för Kvinnliga äventyrare

 

Weekend i Trysil med Gopro hero 6 och Lumix GX8 och Leica 15mm som ambassadör för Kvinnliga äventyrare

Efter en skön fika så gav vi oss iväg igen, upp på fjälltoppen och utför igen. Studera pistkartan är ett måste, för man kan åka åt alla håll på fjället så det är bra att planera innan så det inte går helt galet. Kan man annat än älska det här?!

Weekend i Trysil med Gopro hero 6 och Lumix GX8 och Leica 15mm som ambassadör för Kvinnliga äventyrare

Foto: @Elin von Schoting

Weekend i Trysil med Gopro hero 6 och Lumix GX8 och Leica 15mm som ambassadör för Kvinnliga äventyrare

Foto: @Marika Måfors
Mina kollegor retades med mig, att jag var “fullkittad” med en kamera på huvudet och en hängande på bröstet. Det är ju min hobby som jag älskar mest av allt.. att fotografera, så jag bjöd på det.

Jag bara måste ta tillfället i akt att hylla mina nya skidor, HEAD Absolut Joy, som går helt sanslöst bra!!! (helt osponsrat). 

Weekend i Trysil med Gopro hero 6 och Lumix GX8 och Leica 15mm som ambassadör för Kvinnliga äventyrare

Lite poserande måste man ju göra också. Min kompis Elin smälter in i backen som en snygg karamell!!

Weekend i Trysil med Gopro hero 6 och Lumix GX8 och Leica 15mm som ambassadör för Kvinnliga äventyrare

 

Weekend i Trysil med Gopro hero 6 och Lumix GX8 och Leica 15mm som ambassadör för Kvinnliga äventyrare

Vi åker vidare, upp och ner, upp och ner och upp och ner igen… ibland i skönt glidande blågröna backar, ibland i mer fartfyllda röda backar och ibland i hjärtpumpande svarta backar. Nåväl, de svarta undviker jag så långt jag kan för det är sällan behagligt att glida ner i dem, det är mer “att ta sig ner”.

Weekend i Trysil med Gopro hero 6 och Lumix GX8 och Leica 15mm som ambassadör för Kvinnliga äventyrare

 

Weekend i Trysil med Gopro hero 6 och Lumix GX8 och Leica 15mm som ambassadör för Kvinnliga äventyrare

Min kära kompis Marika är så vackert färgstark, och orange passar henne så himla bra!!

Weekend i Trysil med Gopro hero 6 och Lumix GX8 och Leica 15mm som ambassadör för Kvinnliga äventyrare

 

Weekend i Trysil med Gopro hero 6 och Lumix GX8 och Leica 15mm som ambassadör för Kvinnliga äventyrare

Efter ytterligare några timmar är det dags för en sen lunch med en utsikt som är obetalbar. Milsvida vyer över fjällvärlden, kylan som biter i kinderna, en iskall öl för någon och en varm choklad för någon annan, och het soppa och bröd.. ute sitter vi förstås oavsett kylan, och jag njuter till 100%.

Efter det så åker vi vidare ända tills det är dags att ta oss tillbaka till stugan och kvällsplanerna med kollegorna.
Stort TACK till Basalt AB för att vi får genomföra detta. 100% tacksamhet.

Jag vill på samma gång slå ett slag för att ge sig ut i skidbacken och uppleva naturen på nära håll. Som en av ambassadörerna för Kvinnliga Äventyrare så vill jag hjälpa till att peppa andra kvinnor att ta sig ut i naturen på sina egna villkor. Att åka slalom utför är äventyrligt, härligt och lätt att komma iväg på. Jag kommer gärna med tips och råd om du vill ha hjälp med vad du ska tänka på innan du ger dig ut i backarna!

Att åka och lära sig åka slalom och snowboard i Romme Alpin med hela familjen

 

Att åka och lära sig åka slalom och snowboard i Romme Alpin med hela familjen

Något jag drömt om är att min familj skulle fångas av att åka utför då jag själv har åkt slalom sedan jag var liten, och äntligen hände det. Här ovan ser ni båda våra, vuxna och utflyttade, barn som äntligen ville testa :-). Denises Adam har vi inte övertygat ännu men vi hoppas :-).

Att åka och lära sig åka slalom och snowboard i Romme Alpin med hela familjen

 

Att åka och lära sig åka slalom och snowboard i Romme Alpin med hela familjen

Min sambo har inte heller varit biten av skidåkning men efter att vi var i Säfsen med våra vänner så sa han helt plötsligt en kväll i soffan att han ville ha hjälp att hitta utrustning som kunde passa honom och att han ville åka igen. Jag höll på att svimma av glädje och redan några dagar senare hade vi invaderat Intersport i Västerås och kom hem med bra grejer. Det här skulle alltså betyda att det inte var en engångsföreteelse *kärlek*.

Att åka och lära sig åka slalom och snowboard i Romme Alpin med hela familjen

 

Att åka och lära sig åka slalom och snowboard i Romme Alpin med hela familjen

 

Att åka och lära sig åka slalom och snowboard i Romme Alpin med hela familjen

Nu ville även då våra barn prova på, så Micke föreslog en lördag i Romme alpin så vi fick sällskap av Mickes bror Stefan och deras söner.

Att åka och lära sig åka slalom och snowboard i Romme Alpin med hela familjen

Foto: @Micke
Trots en av de bästa kameror och objektiv som testats så lyckas jag inte bli skarp i händerna på min älskade sambo. Jag har bestämt mig för att byta ut en av mina nuvarande kameror till en smidigare variant med inbyggd stabilisering så min sambo lättare kan fånga skarpa bilder när vi är på trevligheter tillsammans. Jag har sneglat på en Sony A6500, en Panasonic Lumix GX80 eller en Panasonic Lumix GX8 men det är inte lätt att välja när båda kameror har sina övertag över varandra. Det enda jag kanske, helt okunnig om dessa märken, gillar mer hos Panasonic är möjligheten att hitta mindre, smidigare och mer ljusstarka objektiv. Krav är att kameran ska vara så liten som möjligt men behöver inte vara superkompakt. Däremot vill jag helst ha pannkaksobjektiv så att kameran kan gå ner i fickan på jackan :-).

Om just du har ett bra tips till mig så tar jag det mer än gärna. Är du en Sonyälskare eller en passionerad Lumix? Hit me med alla synpunkter!

Om jag ska säga något annat om bilden ovan så bara måste jag hylla min skidjacka som jag fick i födelsedagspresent. Den är lätt, smidig och hur skön som helst. Det är en Bergans Oppdal Insulated jacket och ska försöka recensera den mer separat.

Att åka och lära sig åka slalom och snowboard i Romme Alpin med hela familjen

 

Att åka och lära sig åka slalom och snowboard i Romme Alpin med hela familjen

 

Att åka och lära sig åka slalom och snowboard i Romme Alpin med hela familjen

 

Att åka och lära sig åka slalom och snowboard i Romme Alpin med hela familjen

Vi åkte till Romme och i början hängde jag med kidsen i barnbackarna men sen fick vi med dem upp i sittliften och åkte långa gröna och blå backar nerför och hade en lugn och skön dag i skidbacken. Efter åkning i både sol, lite dimma och en hel del snöande så avslutade vi dagen i en av de fina toppstugorna med fika innan vi åkte ner en sista gång. Sju timmars skidåkning gav oss trötta ben men glada miner.

Kidsen är båda två bitna och ska absolut åka igen så nu har jag tydligen skapat tre utförsåkare :-). 

Om du vill läsa mer om hur det fungerar i Romme med priser och liknande så läs detta inlägg.

Att hänga med goda vänner är alltid trevligt. Att få göra det ute i naturen är ännu bättre.

Vår vän Anders tänkte försöka sig på att övermanna naturens krafter.. gick väl sådär kan man säga :)

Över den mörka djupa sjön ligger ett vackert vitt lock av is. När isen brister av det virvlande vattnet, då skapas magi

 

Efter en lång promenad i vinden över sjön så smakade det rejält gott med en grillad korv, lite varm choklad och trevligt sällskap vid elden.
Vännen Anni är alltid så glad när vi ses!!

 

Bresserännet är en återkommande tävling i Bredsand utanför Enköping. Där tävlar skridskoåkare på en bana över isen.

Vi åkte ut med matsäcken packad, men inte för att åka skridskor utan för att gå samma bana som åkarna. Det blev en lång och kylig promenad som avslutades med golunch vid elden. Såna här söndagförmiddagar vill jag ha jämt och ständigt. Naturupplevelser, fotografering, härligt sällskap och ja.. nämnde jag frisk luft och naturupplevelser :-).

Min vän Lena var också där så läs gärna hennes härliga söndagsinlägg!

Nu är det måndag och efter vår tripp ute på isen åkte Micke iväg till jobbet i Norge igen och trots att snön virvlar ner utanför fönstret så känner jag mig alldeles glad och uppåt, nästan som att jag har lite vårkänslor. Det är inte så dumt faktiskt. Inte dumt alls.

När vi fick frågan om att hänga med våra vänner Marika, Anders och deras barn till Säfsen ett par dagar så hoppade jag högt av glädje. Att få njuta av timmerstuga, skidåkning, god mat och framförallt mysigt sällskap.. det är väl livet :-)

Micke åker direkt från Norge och hit till stugan, och eftersom dottern i huset, Fanny, var rädd att jag skulle försova mig i morse (helt fel person att vara rädd för just det då jag vaknar typ före fem varje morgon *S*) så åkte jag hem till dem redan igår, innan vi skulle åka, och började myset där och sov sedan över i gästrummet. Där kunde jag ha stannat några timmar till för jag sov på den skönaste kudde jag känt på länge. En sån måste jag införskaffa!!!

I morse smög jag upp först av alla i huset och klädde mig i underställ, flätade håret och såg till att min lilla mini-ryggsäck var packad med det allra viktigaste till skidbacken, då vi skulle åka slalom direkt när vi kom fram. Efter frukost så packade vi in oss alla i bilen (jodå, trångt var det men det var bara mysigt) och susade iväg.

Efter ett par timmar hade landskapet ändrat sig rejält och även om inte Säfsen är en fjällanläggning så kändes det som vi var regelrätt i fjällvärlden. Efter att ha skottat och sandat för att ta oss in i stugan så packade vi snabbt in våra grejer, slängde på oss grejer för backen och snart satt vi i liftkorgen på väg upp på det lilla berget. Ett litet minuspoäng måste jag ge för servicen på sittliften. De var täckta av ett lager is och snö så det första som hände var att bli dyngblöt och iskall i rumpegumpen. Inte skönt!

Efter några åk så tog vi en fika på caféet och jag höll tummarna hårt för att skidboden skulle sälja hjälmfäste till min GoPro då det gått i två bitar, men sån tur hade jag inte tyvärr. Efter fikandet så fortsatte jag och Fanny att åka nästan till liftarna stängde medan Marika och deras son Nicke åkte och storhandlade till stugan. Vilken lyxsits.. jag fick stanna och fota, filma och åka skidor och slapp storhandlingen. Det är vänskap det *älsk på Marika*.

Nu sitter jag i stugan i underställ med trassliga flätor och trötta ben. Nicke surfar på sin surfplatta, Fanny står och gör hemmagjord pizza (jaaa, jag vet.. jag behöver inte laga mat heller!!!) medan Marika och Anders fortsatte motionsrundan med att ge sig ut i längdspåret i mörkret. Där går min gräns.. slalom kan jag susa iväg rejält nedför, men längdskidor är ju skvatt livsfarligt!!! Jag hoppas att min älskade sambo dyker upp snart också.

KRAM från en fullkomligt supernöjd tjej.
Och himmel.. jag höll på att glömma… följ mig gärna på Instagram där jag uppdaterar på Insta Stories hela resan :-)

 

När det är minusgrader, frosten biter sig fast i träden och snöflingorna singlar ner, då måste jag ut.. ut från lördags-slappandet, ut från ytterdörren och ut i skogen, om så bara för ett par timmar :-). Att få känna att nästippen blir lite rödrosig, fingertopparna är så där så man inte vill göra annat än stoppa ner dem i ett varmt bad och mössan kryper tätt inpå öronen.. då känns det bra!

 

Micke och jag packade ryggsäcken och kameraväskan och åkte till Bredsand som ligger några kilometer ifrån oss. Vi satt i bilen och funderade på om det fanns ved vid grillplatsen och vi beslutade oss för att åka ut på vinst och förlust och gissa om vi hade tur. Det fanns ingen ved men en familj som var på väg att åka hade inte hunnit släcka elden så vi fick glöd precis lagom för att grilla våra korvar. Till nästa gång lär vi ta med oss egen ved.

Vi är helt enkelt grill-rookies tydligen *fniss*

 

 

När vi var nära parkeringen på väg hem så bad jag Micke att ta några äkta “bloggbilder” på mig och lite måste man ju göra för konsten så jag drog i en av den gigantiska granens grenar och det kändes som att ALL snö hamnade innanför jackan :-). Kyligt!! Jag måste dock ge min älskling en stor eloge för han börjar bli en riktigt duktig bloggsambo-fotograf *S*. Stackarn, han är totalt ointresserad av fotografering och är en äkta Instagram husband, men nu plåtar han för min skull vilket hjälper mig massor!

Jag hade med mig drönaren igen för att öva lite till. Det tar lite tid men jag lär mig lite mer för varje gång, och eftersom Micke jobbar i Norge i veckorna så när jag gjort alla de där normala “måstena” så frossar jag i tips och trix på Youtube så en mer korrekt inställd drönare kan jag absolut inte ha i alla fall :-). Nu är det bara upp till mig själv!

Vi fick några riktigt härliga timmar vid sjön innan vi åkte hem och kröp upp i soffhörnet, Micke med sport på TV och jag med bildredigering.

En bättre lördag helt enkelt

 

 

 

 

I somras, när vi åkte vår långa roadtrip genom Sverige och Norge så var mitt egna lilla drömresemål Kebnekaise. På grund av fysik och andra mindre hinder så hade vi redan bestämt att inte ta oss upp på toppen av berget, men att vandra nere i dalen blev det bestämt att vi skulle göra.

Micke traskade på, och min mamma.. hon är sanslös på att gå. Det finns ingen som kan gå så obehindrat som henne, långt, kort spelar ingen roll.. och fort går hon. Vänder du dig om så har hon hunnit komma tre kilometer.. minst :-). Men hon är den bästaste mamman som finns, utan henne vore jag ingenting här i världen. Det finns alltid en kram, en stund att prata, om man inte har “tur” och får hjälpa till att rensa pelargoner! Min mamma är lika äventyrlig som mig och vill alltid “åka en sväng”. Mamma, du är min mamma!!

 

 

Vädret hade varit riktigt uselt de senaste dagarna så leden var väldigt lerig och ibland “sjöig” men vi trampade på glatt och njöt av de vackra färgerna och vyerna som låg framför oss hela tiden.

 

Min sambo är världens största retsticka och älskar att busa och jäklas, så att våga försöka ta en bild när han ska dricka vatten är som att be om att få en skopa iskallt vatten rakt i ansiktet *fniss*. Efter 30 år tillsammans så borde jag veta.. men tydligen inte :-)

 

 

Alltså min pappa, han är den bästa cowboy-äventyrare som finns. Han är en stor klippa och finns alltid där, men en stadig hand när något ska byggas, med goda råd när jag känner mig vilse och en varm famn att krypa nära en kulen kväll.. och så gör han de godaste varma mackorna som finns.. och kör husbil som ingen annan… ja, min pappa är bra han!!

 

 

 

 

Kebnekaises topp låg ibland molnen hela dagen, men det ger oss bara en anledning att åka tillbaka en annan gång, för det ska vi. Min sambo säger att vi ska gå hela vägen från Nikkaloukta, till fjällstationen och sen upp på berget. Jag själv som älskar andra saker också, jag tänker åka helikopter!!! Älskling, vi ses på andra sidan sjön :-))

 

Åhhhh.. att bara sitta där, småprata med mamma och ha det bra, det är livet. Eller hur var det nu? Drönaren halvt som halvt råkade köra rakt in i ett träd, myggorna var som ilskna mördarsvärmar och regnet skickade tunga droppar över oss. Det är det som är äventyr, eller hur?

 

 

Vid sjön Laddjujávri stannade vi länge, vi åt mat och njöt av utsikten. Solen tittade fram och det blev varmt och härligt.

 

 

 

Dags att traska tillbaka mot Nikkaloukta och husbilen som snällt väntat på oss hela dagen. De flesta tycker såklart att har man kommit till Nikkaloukta så är det för att klättra upp på toppen av Kebnekaise, men jag tycker att vi hade en helt fantastisk dag även på marknivå. Självklart hade jag också velat stå på toppen och se ut över vidderna, men vi var både för oförberedda, okunniga och hade inte den fysik som krävs.. och då är det bäst att inte ens försöka. Det finns fler dagar i livet och berget väntar så gärna.

Får du chansen att åka hit, så ta den! Och njut.