Detta inlägg är ett samarbete som ambassadör för momondo

När insåg jag att jag var en resenär? Den frågan fick jag i vårt forum hos momondo, och ja, när kan det ha varit?

Jag vet att en av de gånger då jag faktiskt reflekterade över detta var när jag, för många år sedan nu, fick möjligheten att resa till Bergen i Norge och möta upp min pappa, och två andra släktingar, som precis rest med Hurtigruten. När jag kom fram till Bergen så påbörjades en bilresa tillbaka till Sverige.

Vi åkte via vackra fjordar, magiska vattenfall, milsvida fjällandskap och jag minns att jag tänkte att det här skulle jag kunna göra varje dag i resten av mitt liv. Packa en ryggsäck med kamera och det mest nödvändiga och sen utforska den värld som finns runtomkring mig.

Att resa har idag blivit något som finns i mångas vardag, men för mig är det en alldeles speciell händelse när jag får packa väskan och resa iväg. Och som jag sagt många gånger förut så är det inte alltid långa resor till fjärran länder som lockar, utan jag är minst lika förväntansfull när jag får frågan av mina föräldrar om jag vill åka med dem till grannstaden och köpa glass en helt vanlig onsdagkväll. Det betyder att jag får lämna vardagens bestyr för en stund, packa ner kameran och upptäcka något nytt ställe och samla minnen i själen.

Så när insåg jag då att jag var en resenär? Egentligen så har jag nog haft det i mig ända sedan barnsben då jag inte ser på ordet resa som något som måste innebära något stort, svulstigt och exotiskt, men jag vet att jag minns att när jag fick göra den här bilresan genom Norges dimslöjor, fjäll och fjordar.. då vet jag att jag tänkte att det här är verkligen livet på en pinne :-)

Vill du också hitta just DIN drömresa som ger dig det där pirret i magen? Kika då på min momondosida och se om du kan hitta den resa som du letat efter!

@momondo, #owtravelers och #admomondo