2,7 km.. precis så långt är det om jag tar mig till mina föräldrar via den gamla grusvägen. I byn möts jag av en gård med sån här vacker stenmur.. åh, vad jag drömmer om att vi hade en sån runt vår trädgård.. det och gärdesgårdar är bland det vackraste som finns på landet.

Please.. bortse från det extremt gråa som sitter på mitt huvud.. ska till frissan på onsdag och jisses vad jag längtar efter att få färga håret så jag ser ut som folk igen.

Pappa jobbade sent ikväll så mamma och jag njöt av en kopp te och smörgås i solskenet, sen cyklade vi över åkrarna och upp till vårt liljekonvaljställe som vi varit till flera gånger de senaste åren. Där slogs vi med riktiga monstermyggor och andra kryp som envisades med att flyga in bakom glasögon och tröja.. isch.. vi plockade snabbt varsin liten bukett och sen cyklade vi hem igen.

Pappa hörde av sig och berättade att där han var hade det varit ett rejält åskväder och precis när vi kom hem så började det torna upp sig på himlen så jag hjälpte mamma att plocka in tvätt och stänga luckorna på växthusen och sen cyklade jag hemåt igen och nu.. ja, nu sitter jag här framför er och berättar om min sköna kväll i solen och njuter av doften som sprider sig i vardagsrummet. Och ovädret verkade gå förbi oss som tur var.

Men nu är det dags att kasta mig i säng :-). Pussåkram till er alla. Ni vet att ni betyder allt för mig väl!