En lunchdejt i solskenet
En bra start på en måndag är att få till en lunchdejt med Linda.
Nu är den första jobbdagen slut och jag ska svira om till joggingkläder för det har jag lovat min väninna Sara :-).
Hela dagen har jag gått med en sån där konstig känsla i kroppen, liksom att allt är så tråkigt helt plötsligt och jag börjar ifrågasätta mig själv och varför jag ägnar mycket tid åt att fotografera, blogga.. känner mig lite ensam och övergiven.. det är sällan jag får såna tankar men idag är en sån halvt gråtmild dag och jag gillar inte dom dagarna för dom sätter mig ur spel helt och hållet.
Så.. en joggingtur blir nog perfekt. (kan jag ju lura mig själv med eftersom jag inte alls vill ut och jogga… )
Ljuva Magnolia
Önskar jag kunde vara med på era lunch-dater, hade varit urmysigt!
Kan känna precis som du emellanåt.. konstig känsla. Men så blir jag påmind ganska snabbt om hur kul jag tycker bloggandet är, man får liksom lite kreativt utlopp på nåt vis. Vad fasen, en del spelar golf, stickar, samlar på frimärken (eller gör någon det längre??), går på gym eller what ever. Jag fotar och bloggar, och det håller mig sysselsatt och “sällskap” alla dessa kvällar jag och sambon är ifrån varann. Ett intresse som vad som helst. Men tycker man att det tar över på nåt vis, livet eller vad man ska säga, så kan man ju alltid pausa ett tag..
Jag är iallafall glad att jag fått “lära känna” dig och många fler genom bloggandet, vem vet vad det ger i framtiden?
Vet du vad, gråt en skvätt, det kanske är vad du behöver! Släppa på en av ventilerna, sen kan man alltid hitta nåt hysteriskt att skratta åt, det finns ju inget bättre ;)
Stor kram från lilla mig!
Catta
Ulrica
Jaaa, Catta, du hade varit så himla välkommen <3.
Ja, visst är det en konstig känsla!! Men dina rader sätter pricken över i:et ju.. det är ju precis så jag brukar tänka :). För mig tar vare sig fotandet eller bloggandet över mitt liv då jag har ganska mycket tid när jag är själv hemma, så jag ska bara blåsa bort funderingarna när de dyker upp!! Jag är jätteglad också att ha hittat dig via bloggandet och jag hoppas att vi får möjligheten att träffas snart :).
KRAMAR
Lena - gott för själen
Men gumman! Du tycker väl att det är roligt egentligen! Det är nog en liten svacka bara. Hoppas jag. Kanske för att M just åkt igen.
Kul med en lunchdejt med Linda i alla fall.
Kram Lena
Ulrica
Tusen tack för dina rader, Lena <3.
Ja, jag tycker att det är jätteroligt och dom här dumma funderingarna kommer lite då och då, men som du säger kan det ha med att göra att M har åkt och jag känner mig lite ensam. KRAMAR
Anette
Ja fy, såna där dagar när man bara tycker allt är skräp o man vill gråta – såna har jag många… 😔
Härligt att du tog dej ut på turen ändå 👌🏼
Kram