Allt handlar om balans för själen

Godmorgon söndag och 1 november.

De allra flesta som känner mig vet hur mycket jag trivs i skogen, att elda och trampa omkring på skogsstigar, allra helst i fjällen, men det går bra hemma också. Jag trivs nog allra bäst när jag slipper ha BH på mig, kunna ha håret i flätor och dra på mig en stor mössa och tjock stickad tröja.

Men jag trivs också med att klä upp mig och gå på mysigt café i storstan och studera människor och bara sitta och fika och prata strunt i flera timmar. Det handlar om balans.

Däremot så är det nog en felaktig bild att bara för att jag trivs i skog och natur så är jag en aktiv friluftsmänniska som vandrar långt och har bra kondition. Haha.. näe, dessvärre inte. Jag är en stor latmask innerst inne och älskar naturen och jag gillar att vandra men jag absolut inte säga att jag är sån muntergök just då, så jag vandrar jättegärna korta sträckor. Och tittar på naturen ofta, stanna för att grilla osv..

Så.. att hänga i Säfsen och ta med lite ved och ryggsäck med lunch till närmaste rastplats vid sjön – det passar mig utmärkt.

Marika hade klätt ut sig för halloweenbus och såg precis ut som ett troll som kikade fram bakom träden *fniss*.

Anders drog iväg och cyklade MTB och Micke fick stanna kvar i husvagnen och fortsätta vila så jag hängde med Marika och deras barn ut på grillning i skogen. Jag ska väl erkänna att jag inte varit världens duktigaste på att följa alla Corona-restriktioner tidigare även om jag gjort så gott jag kan… men nu försöker jag verkligen att bara umgås med de jag umgås med dagligen i princip, och hålla ordentligt med avstånd där jag “måste” umgås med andra. Jag är inte det minsta rädd för att bli sjuk själv men vill helst inte föra smittan vidare till någon annan så jag väljer just nu att vara lite osocial. Att hänga i skogen går alldeles utmärkt i det avseendet.

Naturen vid Säfsens äventyrslekplats är helt magisk. Dimman som klättrar över berget, myren med de glesa tallarna.. en familj som paddlade kanot förbi oss på sjön.. precis här skulle jag kunna stå i flera timmar och bara titta och njuta. Det är inte mycket som slår såna här naturvyer!

På tal om balans så pratade Marika och jag en hel del om det här med bloggandet för min del. Jag känner att det går i stora vågor. Ibland är jag jättesugen på att skriva och ibland så känner jag inte alls att jag vare sig har tid eller lust. Jag gillar att fotografera, men blir ibland mätt även på det och vill bara göra andra saker. Sånt är väl livet gissar jag :-)

Innan jag klev in i husvagnen för att läsa min nya bok så ville Fanny ha lite porträttbilder i sin halloween-outfit så vi gick upp i skogen bakom husvagnarna och plåtade en stund. Hon ska få alla bilderna idag så får hon göra vad hon vill med dem :-)

Regnet fortsätter att ösa ner utanför husvagnsdörren och det blåser rätt rejält. Jag var så himla sugen att filma med drönaren upp över bergskammen och fånga en härlig aeroshot över granarna för att skapa en ny tavla hem.. hoppas det lättar lite innan det är dags att åka hem.