En mysig husbilshelg

Alltså, hörrni.. var är våren?! Nog för att vi är glada för att vi hade massor med snö i Säfsen i helgen, men nu kliar det i mina trädgårdsfingrar.. men men.. vi går tillbaka till Säfsen-helgen som var väldigt mysig! Det var ju våffeldagen och Nathalies födelsedag i lördags så vi samlades och åt bubbelvåfflor till lunch istället för födelsedagsfika :-).

Det är så mysigt att ha Micke hemma så även han kan hänga med till husbilen :-). För er som kanske undrar vad jag menar så jobbar ju Micke i Stavanger och är borta en hel del så det gäller att pricka in en helg där han är hemma om vi ska åka till Säfsen.

Den här gången följde Thomas och Nathalie med som “vanligt”, men även vår dotter Denise och lilla prins William åkte med upp. Denise sambo Adam var kvar hemma då han hade styrelseårsmöte i föreningen som han är med.

William ville absolut åka skidor så vi gick och hyrde slalomutrustning till honom och sen var det full fart i backen. Söndagen spenderade vi med att åka pulkarace med honom så vi har fått vår beskärda del av motion, det är ett som är säkert :-))

Så här ser det ut på gatan där vår husbil står. Våra kära vänner, familjen Måfors, har sin husbil står precis bredvid oss så vi samlas ofta på kvällen och tänder en eld och har det trevligt.

I lördags kväll avstannade snöyran och det blev stjärnklart, vindstilla och jättehärligt. Sonen Måfors hade planerat och fixat grillmiddag till oss alla så vi tog också äntligen fram vår nya lilla grill/eldkorg och provade den. Den kommer bli mycket använd framöver, så liten och smidig!! Husbilen får stå kvar ett par veckor till, sen ska den äntligen få komma hem, bli storstädad och piffad inför vårens och sommarens turer. Åhhhhhh vad jag längtar.. eller rättare sagt, VI längtar!!

På sena kvällen lyste månskenet upp himlen så det blev ett magiskt blått ljus över träden. Jag är lite knasig för något jag tycker är bland det vackraste som finns är träden som syns mot natthimmel, men jag är sjuuuuukt mörkrädd så jag kan vara tuff när jag har ett gäng vänner omkring mig, men ensam.. då hade jag ALDRIG stått och tittat mot skogen så här.. tyvärr!

Men nog om det.. den här helgen kommer vi minnas länge. Att se Williams leende när han fick åka med upp på toppen i stora sittliften med sina små små skidor på fötterna.. mormor och morfarshjärtat smälte ordentligt!!