Spökar det i Borgvattnet?

Vågar du gå in? När en kommer till såna här hus så önskar en allra helst att det hade varit oktobermörker, lite stormigt med löv som virvlade omkring och huset liksom knakade i sömmarna när dörren öppnades. Nu var det dock strålande solsken och lite för mycket reklamskyltar i fönstren för min smak.

Den förste allmänt kände prästen var komministern Erik Lindgren, som började bli omskriven angående spökerierna i prästgården från och med 1947. Lindgren var också författare till flera bygdespel, det mest kända är Vestvattentjuven (1951), som spelades många somrar med Halvar Björk i huvudrollen.

Den andre riksbekante prästen var Tore Forslund, som tjänstgjorde i början av 1980-talet som komminister i Borgvattnet. Han erbjöd ortsbefolkningen att driva ut de osaliga andar som sades härja i den gamla prästgården, vilket gjorde att han snabbt blev rikskänd som “Spökprästen från Borgvattnet”. Han gick även emot de “ockulta” företeelser som fanns i byn. Man sålde bland annat miniänglar och minidjävlar i byns lokala affär och klarade man att sova över på den gamla prästgården som gjordes om till hotell, så fick man ett diplom.

Missnöjd med att inte få bemöta de anklagelser som domkapitlet hade emot honom lämnade han Svenska kyrkan 1981.
Byns store marknadsförare i media, från 1950-talet fram till sin död, var handlaren Erik Brännholm (1911–1996).

Källa: Wikipedia

Den berömda gungstolen som Erik påstås ha blivit kastad ur, även ska flera personer senare ha vittnat om samma sak.

Jag har länge varit fascinerad av det övernaturliga och när vi skulle göra vår roadtrip uppåt i landet så skulle vi åka förbi vägen mot Borgvattnet så för mig var det självklart att kolla med ressällskapet om vi kunde göra ett stopp där. Jag hade kanske trott, och önskat, att huset skulle ligga väldigt öde inne i skogen eller nåt sånt, men det låg i slutet av en liten mysig by, och utanför i trädgården stod flera grupper med nya cafémöbler, i fönstren och ytterdörren satt flera reklamskyltar och lappar och i dörren stod en ung kille och tog entré och delade ut färgglada nummerlappar som kvitto på betalningen. Himla besviket.. inte att jag behövde betala för det förstår jag mycket väl, men det blev liksom inte så kusligt som jag hade önskat.

Inne i huset kom nästa oväntade sak att hända. Det var fel på brandlarmet så husets larmsystem tjöt med full kraft med jämna mellanrum och störde känslan. Inget personalen kunde påverka såklart men servicepersonal sprang runt och kollade med stegar och mätinstrument och man ropade på varandra från rum till rum för att testa systemet. Hmm.

Huset i sig var som ett äldre vackert hus med virkade överkast, gamla böcker på hyllan, tavlor på förgångna personer och vackra möbler. Jag försökte verkligen hitta den där spöklika känslan men lyckades inte så bra. Jag gick runt och tittade i huset några varv, fotograferade och sedan tog vi en fika i trädgården innan vi åkte vidare.

Att sova över i huset vore kanske coolt, men den önskan vet jag inte om jag har längre. Nu har jag sett huset, det får nog räcka :-).

Vill du åka till Borgvattnet och se huset så ligger det HÄR.