Att få en lyxkväll i Vasastan

Att få bli bjuden på en sen lunch i en bländande läcker sekelskifteslägenhet i Vasastan är inte direkt något en Enköpingsjänta som jag får till så ofta :). Jag går igenom en sån häftig innergård för att gå uppför de tunga stora trapporna och knackar på de tunga dubbla trädörrarna och möts av en stor kram, då visste jag direkt att det här blir en bra eftermiddag.

Är det här på riktigt?

Tina och jag har träffats några gånger tidigare och vi klickade direkt, fast egentligen så tror jag att ingen skulle kunna låta bli att klicka med Tina för hon är så där som man vill att en kompis ska vara. Otroligt omtänksam, generös och ödmjuk.

Tina hade fixat i ordning supersmarrig lax med citron och nötter, pressad potatis, sallad och pesto. Hon visste om att jag inte äter kött, men att hon lyckades pricka in i princip allt jag älskar, det var ju en riktig fullträff. Citron är en av mina absoluta favoritsmaker, nötter funkar ju alltid och granatäpplekärnor i en sallad.. jo tack! Där satt den.

Jobba lite grann var ju kul

En av anledningarna till att jag var bjuden hem till Tina var att hon ville ha lite nya foto och kameratips och lite hjälp med bloggen, och självklart så fixar vi det tillsammans. Vi pratade om att gå från glad entusiast till att göra business av bloggen, och jag bjussade på alla tips jag själv fått genom åren. Att gå vidare ett steg innebär kanske lite nya investeringar och vi fnissade gott åt att det här kan bli dyrt :-).

Sen är det faktiskt lite roligare att jobba när man får dricka gott ur så otroligt vackra glas!!

I Tina och Pers lägenhet skulle jag kunna flytta in direkt, så jäkla jäkla läckert inrett överallt.. och jag föll som en fura för det oerhört lilla gulliga badrummet, och balkongen mot innergården, och de vita trätiljorna på golven.. wow!!!

När eftermiddagen gick över mot kväll så drack vi massor med te och babblade vidare om ditt och datt, ända tills jag tog mig mot tåget hem till Enköping igen.

Och på tal om te.. nu måste jag fråga er läsare om ni upplevt samma sak som jag och kanske har någon bra förklaring på fenomenet. Jag har nämligen nu vid två tillfällen provat på att dricka grönt te, och båda gångerna så har jag efter två koppar blivit lite stressad i kroppen. Jag blir darrig, känner mig lite “uppe i varv” och känner att jag får lite hjärtklappning. Jag skulle inte säga att jag mår dåligt, men det är en obehaglig känsla.

Vad är det för skillnad mellan grönt och svart te som gör att jag reagerar så? Är det någon som vet? Berätta hemskt gärna i så fall :)

Stort stort TACK, bästa Tina, för en fantastisk dejt. Jag längtar redan till nästa gång vi får babbla vidare om allt mellan himmel och jord!
KRAM

2 februari, 2019

RELATED POSTS

6 Comments

  1. Svara

    Anette Johansson

    31 januari, 2019

    Grönt ge har en högre te-in halt (teets version av koffein) än vad det svarta teet har. Kanske är du aningens överkänslig mot det? 🤔

    • Svara

      Ulrica

      4 februari, 2019

      Ja, det låter absolut rimligt!! Tack för tipset, jag ska googla lite på det :)

  2. Svara

    Lena - gott för själen

    1 februari, 2019

    Åh, så mysigt! Ja, Tina verkar verkligen bo så läckert. Och jaa, jag håller med. Tina verkar så go!

    Vad roligt att kunna hjälpa till. Jag måste också ta tag i det där. Du vet, jag har ju sagt att jag ska tänkta till på vad jag vill ha hjälp med så ska jag köpa lite tid av dig :-) Hmm, undrar bara när jag ens ska sätta mig ner och fundera, haha.

    Det där med teet (eehh, hur stavas det?!). Det verkar vara samma som jag känner av stuvad spenat. Läste om att det är nåt ämne i det som vissa kan känna av. Kan inte minnas att jag känt så där av grönt te.

    Kram Lena

    • Svara

      Ulrica

      2 februari, 2019

      Min kära vän, att du skulle behöva köpa tid av mig är rent trams, säg bara till när du vill och är redo så ses vi och gräver ner oss i det du vill ha hjälp med <3. KRAM <3

  3. Svara

    Tina ME

    1 februari, 2019

    Men Ulrica… tack för alla fina ord <3. Det var fantastiskt kul att du var här. Timmarna bara försvann och jag vill bara förtydliga att anledningen till att jag ville träffa dig var att jag ville träffa dig igen för att jag tycker så himla mycket om dig! Allt annat är bonus. Och det bästa är att vi ses snart igen. Kramar i massor så länge //Tina

    • Svara

      Ulrica

      2 februari, 2019

      Hihi, ja, självklart förstod jag att jag inte var bjuden till dig för att jobba ;-).. men att prata om sånt som jag själv brinner för känns inte som jobb utan bara kul. KRAM <3

LEAVE A COMMENT