Veckans snapshot – v. 16
Humlorna har vaknat ur sin slummer och surrar runt överallt.. så mysigt!!
Veckans snapshot
Hej söndagkvällen! Eller egentligen är det redan måndag när jag skriver det här, men det kommer efterpubliceras på söndagens datum.. förvirrande kanske, men igår fanns det absolut ingen ork att skriva något inlägg. Mer om det nedan.
Veckans bästa
Att ha nära och kära som erbjöd sig själva att hjälpa oss med flytten värmer så oändligt ända in i hjärtegropen. Vi måste komma på ett sätt att visa dem hur mycket vi uppskattat all hjälp vi fått i helgen. Kan ni förstå att vi fick hjälp att inte bara flytta allt vi redan packat, men också hjälp att packa det sista och tömma hela vårt gamla hus och flytta allt till Nyborg?! Det är ljusår ifrån vad jag ens kunde drömma om att åstadkomma och än mer få hjälp med. Jag kan inte med ord beskriva den tacksamheten. Ni vet vilka ni är. All kärlek till er!!
Nu i veckan ska vi åka ner med lite skräp som ligger kvar i gamla huset och garaget, men det är bara en sväng till återbruket så är det borta.. så jädra skönt, sen är det helt tomt och redo för nya ägare!! Jag saknar redan vårt radhus men det mesta av den oro jag känt tidigare är som bortblåst och jag älskar redan vårt nya hem.
Veckans inte så bästa
Förkylning, influensa, Corona, pollenallergi.. ja, inte sjutton vet jag… men jäkligt risig och sjuk har jag varit och kulmen kom i lördags kväll då jag inte ens orkade med mig själv och kände att jag bara var i vägen för alla som hjälpte oss att flytta, svetten rann, halsen brände som taggtråd och det värkte ända ut i naglarna.. och natten mellan lördag och söndag så bröt det ut ordentligt, och sedan dess har jag legat nerbäddad :(.
Veckans fundering
Något jag funderat ganska mycket på den senaste tiden är om man verkligen kan lära sig allt, eller finns det en gräns hos alla människor vad och hur mycket man kan lära sig? Jag vill ju såklart inget hellre än att utvecklas och lära mig nya saker, men ibland så känner jag att det verkligen inte går in mer eller jag känner att jag verkligen inte kan en sak hur mycket jag än vill och försöker.. är det då så helt enkelt att jag faktiskt inte kan, eller blockerar jag mig själv på något sätt?
Tina ME
Vilken underbar bild på humlan!!!Nu är den här på riktigt… våren. Tänk vad ni kan få njuta av den big time nu. Kram //Tina
Lena - gott för själen
Jag tror att det är både och, det där med att lära sig saker. Det finns definitivt gränser för vad man kan lära sig. Ta t ex höjdhopp. Jag har svårt att tro att både du och jag skulle kunna lära oss att hoppa 2,5 i höjdhopp hur mycket vi än tränade. Vi börjar helt enkelt för sent i livet och har inte hunnit bygga upp förutsättningarna. Eller något annat teoretiskt som ligger långt ifrån ens personlighet. Jag kan t ex omöjligt lära mig “sladdar”. Jag skulle absolut inte kunna bli eletriker för det. går. inte. in! “Jordat” hit och dit, 3-fas hit och dit, 12 volt och 24 volt hit och dit, 5W är samma som 35W (eller nåt) osv. “Skit samma”, säger jag irriterat, “jag vill ha en sladd”! Ja, du fattar.
Men. Sen tror jag också att man själv begränsar sig på olika sätt. Man kanske är trött, stressad, pressad för att man “måste” eller vill lära sig snabbt, inte tror sig kunna, det kanske inte är rätt person som lär ut, ska lära sig av fel anledning (för att nån annan vill eller för att man vill kunna nåt som nån speciell kan) o s v. Tankens kraft är oerhört stark. Både positivt och negativt.
Kram Lena