Hundspann, vilket äventyr
Nu har turen kommit till mig att få berätta om den enastående hundspann-turen vi fick uppleva uppe i Lofsdalen. Vi möttes upp av Nicole och Erik som driver Lofsdalens hundspann och kenneln Raxeira’s, på deras mysiga gård precis vid sjön. Deras utsikt från huset skulle man ju ge vad som helst för :-)
Vi fick turas om att åka på hundspann-släden och på skotern. Att se hundarna så otroligt ivriga när vi skulle iväg var en upplevelse, för när vi kom satt de tysta och slappade i sina hundrastgårdar, men så fort det plockades fram selar så förstod de vad som skulle hända och började yla och hoppa hej vilt.
När vi åkte mycket skoter i Lofsdalen medan vi hade vår stuga kvar så hittade vi ofta hund-tossor i skogarna och nu vet jag att hundarna tappar dem ibland när de springer i skogen, men att många skidåkare och skoteråkare plockar upp dem och samlar dem så att hundägarna kan plocka ihop dem igen när de kan, för dessa små tossor kostar ganska mycket per socka och det går åt en del..
Katarina, Helena och Helena hjälpte till att sela på hundarna på sin lina medan jag och Tina plåtade och bara njöt av vyerna. Vi fick lära oss att längst fram springer ledarhundarna, de som ska veta var vi ska, de väljer bästa vägen och kan känna om det är en väg som inte är bra att springa på. De är ledarna som man redan förstått. Längst bak, där springer muskelpaketen, de hundarna som har musklerna och är lite större och tyngre, för de ska liksom driva fram ekipaget och se till att släden bakom flyter fint på snön. Mittemellan är det löparhundar, dom som älskar att springa fort och bara vill framåt hela tiden.
Att träna dessa hundar och hitta vilken personlighet de har och var de passar bäst måste vara en jätte-utmaning men att lyssna på både Nicole och Erik berätta om sin träning med hundarna gjorde att jag kände att här finns två personer som dels älskar sina hundar högt men också älskar att jobba med dem i ur och skur.
Nicole berättade när vi var där att hundarna tyckte att det var för varmt.. de trivs bäst när det är -10 grader eller lägre, och de trivs bäst när de får vara ute i sina rastgårdar och gosa inomhus med husse och matte gör de inte så långa stunder :-)
Väl ute på sjön blåste det friskt och spåren drev igen hela tiden så hundarna fick slita på bra för att dra oss framåt. Jag som i princip är uppväxt med att åka skoter och känna snön piska i ansiktet njöt som fisken i vattnet och ville inte att det skulle ta slut.
Innan vi åkte vidare hemåt så fick vi riktigt gofika med varm choklad i träkåsor med hembakade bars och kakor i deras tipi-tält vid sjön, och Nicole passade på att testa min nya kamera och fångade oss tjejer på bild vid deras fina timmerstuga. Bättre backdrop för fotosession får man leta efter :-).
Vi gosade lite med hundarna och en av de söta små valparna hade minsann kommit på hur man tar sig ut genom staketet, så då fick man landa i husses famn en stund istället.
Stort stort TACK till Nicole och Erik för den här upplevelsen, det kommer jag leva på länge!! Funderar du på att åka hundspann så bara måste du hälsa på hos Raxeiras!! Stort TACK även till mina goa tjejor Helena, Tina, Katarina och Helena för den här dagen!
Lena - gott för själen
Men åh vad roligt! Det verkar ju hur kul som helst! Det är så häftigt att höra hur hundarna ylar av iver att få komma iväg.
Kram Lena
Ulrica
Ja, det liv dom förde när de började förstå vad som hände var öronbedövande 😀. Men upplevelsen var så underbar!! KRAM
Annie - Stora Små Äventyr
Åh, vad mysigt med hundspann :D
Ulrica
Ja, det var jättehärligt verkligen 😀