Vad hände egentligen förra veckan?

Vecka 32 var den sista semesterveckan för i år. Häng med för att se vad vi hade för oss..

Måndag:

Vi var uppe i Säfsen och slutförde renoveringen av den lilla förstuga vi köpt för att använda som “förtält” till vår husvagn i vinter. Efter att Micke hade satt upp alla lister runtom i stugan så började jag med att sätta dit en fönsterbräda. Nu äntligen kan inredandet börja.
Fondväggen är målad med Jotun Lady minerals kalkfärg, men jag har inte bestämt mig än om jag tycker att det passar bra på trä. Hemma i vardagsrummet är färgen helt perfekt men här i fjällstugan.. vet inte än. Men det går ju alltid att måla över om vi inte trivs.

Tisdag:

Thomas kom upp och hjälpte oss att fixa med elen till stugan. Även mina föräldrar kom förbi med husbilen då de är på väg uppåt för några dagars husbilstur och stannade hos oss ett dygn. Vi passade på att äta grillbuffé på Restaurang Hyttan (laxen och halloumin var gudomligt goda) med härlig utsikt över stugbyn och Säfsensjön med bergen i bakgrunden. På kvällen spelade vi kort tills ögonen gick i kors.

 

 

 

Onsdag:

På morgonen gick pappa och jag upp på toppen av Solberget via skidbacken och plockade blåbär och njöt av utsikten. Det var riktigt riktigt mysigt. Strax före lunch åkte mina föräldrar vidare mot Älvdalen och Älvdalsdagarna (följ gärna min mamma på Instagram) och Micke, jag och Thomas åkte ner till receptionen för att ta en glass, spela lite bangolf och sen hyrde vi kanot resten av eftermiddagen och paddlade runt bland de små öarna i sjön. Jag hade lyckats vrida till nacken på morgonens promenad så jag kunde knappt lyfta högerarmen och fick då sitta på golvet mellan Micke och Thomas som paddlade, och sköljde ner mig med paddeln lite då och då :-).

Efter att Thomas åkt hemåt så kom regnet och åskan och vi tog en slummerpaus i husvagnen innan vi gick en promenad och pratade med andra campinggäster som också förberedde sig för vintersäsongen. När det började mörkna på igen på himlen så gick vi raskt upp för backarna till vår plats och vi hann precis in och stänga dörren innan nästa riktiga åskskur kom över oss.

 

Torsdag:

Jag älskar att vara ute på utflykter, men när jag vaknade på torsdagen så kände jag att jag var nöjd och längtade hem, så jag började plocka ihop våra saker och när Micke vaknade så kopplade vi på husvagnen och åkte sakta hemåt. Vi kom hem sent på eftermiddagen så resten av kvällen spenderades i TV-soffan.

Om stugan:

Jag har plockat ihop mycket saker hemifrån, men en del har vi köpt in till detta. Bäddsoffan hittade vi på annons och klaffbordet är vår dotters som vi lånat. Det är perfekt att det inte tar någon plats alls när det inte används, och när det behövs så kan man sitta minst 5-6 personer runt det. Klaffstolarna passade utmärkt att skjuta ner bakom soffan, då är de inte heller i vägen någon gång. Den höga byrån var ett fynd på IKEA på grund av några smått osynliga skador, och där hade jag först tänkt ha ett litet hörnbord, men det här är ju ännu bättre för där kan vi förvara vantar, mössor, liftkort osv osv. Den lilla puffen köpte jag på Mio’s rea med syftet att ha den både som fotpall eller som extra sittplats. Locket går att ta av så där kan vi förvara ett par extra plädar eller liknande. Allt har en bra funktion och stugan känns inte det minsta trång vilket är viktigt för i vinter kommer det svämma över av pjäxor, hjälmar, skidkläder och annat så det känns riktigt bra!

Fredag:

Den här dagen tror jag bara försvann i tomma intet. Micke åkte iväg en snabbis och hälsade på sin mamma men annars gjorde vi inte många knop här hemma. Thomas kom över och vi plöjde några avsnitt av Designated survivor (tipsas varmt!!) innan vi somnade gott.

 

Lördag:

Idag kom dagen då Micke var tvungen att börja vika tvätt och ta fram stora väskan igen och packa. Söndag är resdag tillbaka till boendet i Oslo så medan regnet föll tungt utanför fönstret var vi hemma och bara var, vi fixade och donade, tvättade, plockade, myste och på kvällen så gjorde jag en ost och skinkpaj till oss. Vi avslutade kvällen med några avsnitt av nya säsongen på Bosch (rekommenderas också varmt!!).

Som ni säkert förstår så är ovanstående bild på oss en planerad bild. Dock är posen, våra ansiktsuttryck och annat helt naturligt och spontant för så här ser det ofta ut när vi står i köket. Men planerat bilden har jag gjort för jag känner att jag själv inspireras stort av den här typen av vardagsbilder som jag förstår inte är tagna av någon som råkar befinna sig där just då utan de är arrangerade, och jag har länge tänkt att jag vill börja ta mer såna bilder på oss tillsammans, men det blir aldrig av. Sen tittade jag på den HÄR videon igår där Matti Haapoja avslutar med att säga att om man verkligen vill framåt, vill lyckas och vill nå dit man vill så måste man jobba för det, lite extra och lite jobbigare kan det bli, men det händer inte genom att vara bekväm, så då och där bestämde jag mig att den här bilden skulle jag ha innan kvällen var slut. Micke suckar lite lätt, han ställer gärna upp då han vet att jag brinner för detta, men han är ingen älskare av att vara med i bild. Jag måste ändå säga att jag är supernöjd över hur bilden blev. Den speglar oss jättebra och så här vill jag minnas vår sista hela gemensamma dag på semestern. Kärlek!

Söndag:

Smile for the camera.. efter några underbara veckor med jeansshorts, badkläder och flipflops så var det dags att djupdyka in i garderoben och gräva fram jobbkläderna igen, och eftersom jag i princip alltid fryser på jobbet oavsett utomhustemperatur så blir det svarta vida byxor, beige platåsneakers och en beige blus. Tror jag i alla fall. Om jag orkar stoppa i sladden till strykjärnet. Det visar sig i morgon bitti :-).

Micke åkte till sitt lilla rum i Oslo och när jag släppte av honom vid tågstationen så var det på riktigt. Regnet strilade och semestern är slut.

Idag när ni läser det här så är det redan måndag och min todo-lista är lång med saker som jag skrivit upp att jag måste ta tag i direkt. Jag har ingen jobbångest, utan ser fram emot att träffa alla jobbarkompisar (nästa sommar tänker jag se till att vi ses och åtminstone tar en fika för jag saknar dem jättemycket) och komma in i vardagsrutinerna igen.