En roadtrip och fotobomb på riktigt
Inlägget innehåller reklamlänkar till Cervera, Mio & Nordic Nest
Hallå, var är du?.. ungefär den frågan fick jag på messenger igår.. och det värmer mig så jäkla mycket när någon saknar mig här i bloggen. Jag mår bara fint, förutom min arm som jädras ordentligt men som jag inte känner att jag behöver älta och låta negativ om så den släpper vi :-).
Jag tänkte istället ta er med på en bildkavalkad på vad som hittills hänt i februari så ska ni få se att jag inte bara suttit på rumpan eller inte fotat.
I början på februari var det kallt som sjutton och i vårt sekelskifteshus går stearinljusen åt med stoooor fart :-). Jag har under en tid varit riktigt besviken på bildkvalitet och resultat på mina bilder men nu spottat i nävarna och ska ta tillbaka min fotoglädje och självförtroende för min kunskap och passion för foto.
Vi hängde en helg i husvagnen i Säfsen, där vi åkte skidor i solskenet och åt supersmarrig lunch på Våffelbruket. De serverar läckra bubbelvåfflor med olika smarrigheter i, och som dessert kan man äta sötvåffla med bär, glass och grädde. Mums!
På lördageftermiddagen landade vi i varsin soffa och säng i husvagnen och sov gott. På kvällen blev det kortspel med goda vänner och middag. På söndagen åkte sonen och hans flickvän slalom medan Micke och jag städade husvagnen. Jag passade på att diska Omaggio-vasen och Ernst-lyktorna, både den stora och den lilla, och sen susade vi hemåt så Micke kunde åka iväg mot Oslo igen för två jobbveckor.
Det känns att våren börjar komma hemma.. pelargonerna sträcker sig mot ljuset och jag inser att de måste klippas ner och rensas på fula blad. Fönsterna är supersmutsiga och något vi verkligen unnar oss är att anlita fönsterputsare för det är inte jättelätt att få gamla sekelskiftesfönster rena :-).. men jag älskar ljuset som kommer in genom de gamla lite bubbliga och krokiga fönsterna!
Att fixa lunch att ta med sig till jobbet är såå tråkigt ibland så en dag gick jag ut och käkade lunch med kollegan Jessica och närmast här ovan, min chef Elin, som även numera är min närmaste kollega då vi kör HR-funktionen gemensamt vilket är jätteroligt och något jag verkligen stortrivs med.
Vi var på nyöppnade Salladsmagasinet i Enköping och i min värld får de verkligen toppenbetyg för deras supersmarriga sallader och brödet de serverar till skulle jag kunna äta en hel limpa av tror jag :-). Inredningen är precis så som jag gillar… lite knasig men så rolig!! Verkligen ett nytt favoritställe.
En dag när jag varit sjuk i Covid en vecka och var lite för sjuk för att jobba men lite för frisk för att ligga still så fick jag hänga med mina föräldrar på en kort roadtrip till Strömsholm där de skulle kolla upp något, och när vi åkte runt på småvägarna så åkte vi förbi hemma hos Bonde söker fru-Filip och Ellinor.. så himla mysigt de bodde!
På vägen tillbaka så såg jag av en slump skylt till Stora Rytterne kyrkoruin och vi åkte direkt dit och tittade på den ashäftiga ruinen. Det roligaste av allt är att jag precis blivit bokad för att fota bröllop där i sommar, så då var det ännu roligare att titta och reka lite på samma gång :-). Kan ni visualisera er sommar och ett brudpar där mitt i portalen.. jo jag tackar jag.. då är det rejält kul att vara bröllopsfotograf!!
Häromdagen skulle sotaren komma och ge oss vårt årliga OK på att fortsätta elda i kakelugn och kamin, så då jobbade jag hemifrån.. och solen sken massor så jag kunde till och med ta med min älsklingskopp ut i uterummet, fylla vår nya fina skål med jordgubbar och bara njuta på fikarasten. Och jodå. jag SKA boka klipptid, jag lovar :-).
Ser ni vår fina rottingbricka? Den är så härlig att duka på!! Nu hittar jag bara den här varianten, som också är superläcker!! Och den där stackars Kitchen Aid-raringen ska få börja jobba flitigare här i vår.. jag har bestämt mig för att lära mig (och Micke) att baka glutenfritt!
På den översta bilden så vill jag bara slå ett slag för de små ljuslyktorna som är perfekta för värmeljus!
Nu ni är vi framme till dagens datum och då Micke är kvar i Oslo så plockade jag in mig i baksätet på mina föräldrars bil då pappa kom med förslaget att åka till Hedemora och fika. Det var ett otippat förslag då Hedemora är en stad som vi alltid bara åkt rakt igenom på väg upp till fjällen, så vi började googla på bra ställen att landa på.
Vi hittade en mysig liten innergård där det fanns mycket att uppleva. Café Wahlman var stopp nummer ett då det blåste isbjörnar ute. Vanan trogen så fick jag en kanelbulle och en stor kopp te, precis min smak.
Och ser ni.. till och med jag hamnade på bild :-). Jag ska ärligt erkänna att efter min hysterektomi för ett år sen så har hormonerna satt min viktkurva på plus rätt stort, men det är bara att spotta i nävarna och sätta stopp för det. Den planeringen är i full gång, men vet inte om det känns bekvämt att berätta för mycket om det ifall jag sen misslyckas och får stå med skämskudden inför er.. eller så är det precis den verkligheten ni vill ha här inne. Peppa mig gärna! Nu sitter ni kanske och tänker att .. va fasiken, hon åt ju precis en kanelbulle?! Japp, det gjorde jag. Min resa ska bli hållbar, peppig, verklighetsförankrad och glädjefull.. inte nån ångestladdad tvångsdiet!
Efter fika gick vi in i nästa dörr i huset och hälsade på hos Klassiska byggvaror, en byggnadsvårdsbutik med typ allt du kan behöva för att rusta upp ett hus i gammal stil. De hjälper även till med fönster-restaurering och säljer delar till fotogenlampor. Jag hade kunnat shoppa massor!
Till sist, innan vi åkte, stannade vi till på AnnaFlora, den lilla mysiga blomsterbutiken i samma hus. Mamma köpte blommor och jag plåtade, så brukar det ofta vara på våra utflykter :-). På kassan stod en gammal trälåda med Upplands landskapsblomma, Kungsängsliljan, som jag plåtade.
Min mamma är verkligen jättehärlig och gör ofta reklam för mig som influencer och då fick jag frågan om jag var en kändis. Nej, knappast, sa jag.. jag är i så fall en micro-influencer, och även om det är kul att få en sån fråga så blir jag nästan lite obekväm till mods också för jag tycker ju att en influencer är minst lika mycket värd utan att ha massor med följare eller vara en kändis.
Utanför porten till hela den här gården stod en kruka undangömd med hyacinter. Helt underbar!!
Dagen går mot sitt slut, och vi åkte lite på tvären över kartan och åkte till Norberg där mina föräldrar bjöd mig på en tidig födelsedagsmiddag på Värdshuset Engelbrekt. När jag redigerade bilden på mina föräldrar så skrattade jag gott för jag fångade dem exakt när båda tuggar :-).. tack älskade ni för den här roadtrippen och den smarrigt sena lunchen.
Har ni läst ända hit?! Imponerande och vad glad jag blir att ni ville följa med mig ända till idag. Nu sitter jag i TV-soffan med Mello löst i bakgrunden, vilar min förbaskade arm och i natt ska jag agera chaufför till sonen med flickvän som är på partaj hos vänner.
Nu ska jag försöka att inte bara se det som blir dåligt i mina bilder och blogga lite oftare om vad som händer och sker, jag lovar (mest till mig själv) det verkligen! Ciao fina vänner.
Lena - gott för själen
Skönt att höra att det är bra med dig och att du verkligen inte legat på latsidan. Roligt att “hänga med” på dina roadtrips!
Den där kyrkoruinen måste vara en dröm för bröllopsfoto-location! Så läckert.
Helt rätt tänkt med den eventuella dieten. Att späka sig och stirra sig blind på vågen är definitivt inget hållbart koncept.
Tänk att jag nu kan säga “vi ses snart” :-)
Kram Lena
Ulrica
Tack snälla du!
Ja, nu ses vi snart, det ska bli så roligt 💖
Kram Kram
Anette
Härligt att du är tillbaka, du är saknad.
Ulrica
Tack snälla Anette, vad gulligt av dig!