Att få uppleva Säfsen

När vi fick frågan om att hänga med våra vänner Marika, Anders och deras barn till Säfsen ett par dagar så hoppade jag högt av glädje. Att få njuta av timmerstuga, skidåkning, god mat och framförallt mysigt sällskap.. det är väl livet :-)

Micke åker direkt från Norge och hit till stugan, och eftersom dottern i huset, Fanny, var rädd att jag skulle försova mig i morse (helt fel person att vara rädd för just det då jag vaknar typ före fem varje morgon *S*) så åkte jag hem till dem redan igår, innan vi skulle åka, och började myset där och sov sedan över i gästrummet. Där kunde jag ha stannat några timmar till för jag sov på den skönaste kudde jag känt på länge. En sån måste jag införskaffa!!!

I morse smög jag upp först av alla i huset och klädde mig i underställ, flätade håret och såg till att min lilla mini-ryggsäck var packad med det allra viktigaste till skidbacken, då vi skulle åka slalom direkt när vi kom fram. Efter frukost så packade vi in oss alla i bilen (jodå, trångt var det men det var bara mysigt) och susade iväg.

Efter ett par timmar hade landskapet ändrat sig rejält och även om inte Säfsen är en fjällanläggning så kändes det som vi var regelrätt i fjällvärlden. Efter att ha skottat och sandat för att ta oss in i stugan så packade vi snabbt in våra grejer, slängde på oss grejer för backen och snart satt vi i liftkorgen på väg upp på det lilla berget. Ett litet minuspoäng måste jag ge för servicen på sittliften. De var täckta av ett lager is och snö så det första som hände var att bli dyngblöt och iskall i rumpegumpen. Inte skönt!

Efter några åk så tog vi en fika på caféet och jag höll tummarna hårt för att skidboden skulle sälja hjälmfäste till min GoPro då det gått i två bitar, men sån tur hade jag inte tyvärr. Efter fikandet så fortsatte jag och Fanny att åka nästan till liftarna stängde medan Marika och deras son Nicke åkte och storhandlade till stugan. Vilken lyxsits.. jag fick stanna och fota, filma och åka skidor och slapp storhandlingen. Det är vänskap det *älsk på Marika*.

Nu sitter jag i stugan i underställ med trassliga flätor och trötta ben. Nicke surfar på sin surfplatta, Fanny står och gör hemmagjord pizza (jaaa, jag vet.. jag behöver inte laga mat heller!!!) medan Marika och Anders fortsatte motionsrundan med att ge sig ut i längdspåret i mörkret. Där går min gräns.. slalom kan jag susa iväg rejält nedför, men längdskidor är ju skvatt livsfarligt!!! Jag hoppas att min älskade sambo dyker upp snart också.

KRAM från en fullkomligt supernöjd tjej.
Och himmel.. jag höll på att glömma… följ mig gärna på Instagram där jag uppdaterar på Insta Stories hela resan :-)